Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
penningar, så bör antingen Rörelse-capitalet i och med det
samma förökas til lika stor summa som hela
Jordbrukets penningeskatt utgör, eller ock skola
Jordbrukarens alle Waror förlora i sit årliga wärde.
Skälet är så naturligt. Ty när hwarje Landtman
behöfwer småningom insamla och i sin kista förwara
de penningar, som erfordras til hans skatt, så
wåller denna insamling, under det den wäntar på
Upbördsstämman, at alle desse penningar saknas hela
denna tiden i dagliga rörelsen. Det upstår således
et slags brist på mynt. Tilkomma under denna tiden
de olyckshändelser, at krig och pest bortrycka hans
folk; så måste ju nödwändigt följa, at hushållare
måste ömsa hushållsplan.
Så skedde nu här. Den förre Skatt-upbörden
förmådde Bonden, at winlägga sig om mycket
Waror. Den sednare, at blott sträfwa efter penningar.
Och penningeskatten hade ungefär samma werkan som
Wattsoten har på sine olyckliga hysare. Sjukdomens
ständige behof af Wätskor gör den sjuke altid
torstigare. Bonden, stäld på en gång i penningebehof och
folkbrist, kunde nu omöjeligen öka sin tilgång på
waror i sådan hast som penningen ökade sin sällsynthet
och sit högda wärde, nödgades altså gripa til
Binäringar. Skogen blef det första: Småhandel det
andra: Slögdningar: Skjutsningar för
Ståndspersoners Gårdar: Accorder om dessas Wäglagningar,
med mera. Desse bisyslor betala sig strax med
redbart mynt. Han släpper dem aldrig. Hans Jord
däremot behöfwer hela årets omlopp, innan den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
