Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Backestugor på sina ägor. Denne sanning, som
rättnu skal ledas til fullt bewis, ger fram orsaken til
de många Diken efter små Åkrar, som i wår tid
träffas i wåra öfwerwuxna utmarker. Man skyller
Digerdöden. Osant.
Affödan af så många Hjonelag gaf Bonden lätt
tilgång på Tjenstefolk. Man ser af wåra gamla
Handlingar, at Swenske Bonden, i sit rymliga hus,
där Wälmågan och Gäst-friheten mötte den
inkommande i dörren, war omgifwen af wuxna Söner
och raska Drängar; hwilkas antal hwarken
Tjenstehjons-ordningar eller Wärfnings-placater troddes
böra bestämma. För dessa Folkstarka Bönder woro
Utskylderne lätte, då de fingo aflämnas i Waror,
dem Böndernes folkstyrka framskaffade, och i
Dagswerken, dem Bönderne afbördade med deras
Drängar. Sådane Dagswerken kostade icke mera än
Drängens föda, den han skulle hafwa ändå. Bondens
årlige utgift war således altid wiss, altid densamme.
Han war ungefär detsamma som Skånske Bonden,
då han mår wäl, är nu för tiden. Ärfarenheten
wisar oss också Allmogen wälmående, då den öfweralt
lämnade Waror i Skatt och Dagswerken wid
Konungens Slott och Gårdar. Om än Allmogen
någon gång prejades af någon Dansk Fogde; så fyldes
en sådan skada snart, så länge den skattläggning och
de Hushålls-Lagar lämnades orubbade, som gjorde
Allmogen folkrik och ryggstark. Man ser, at, i
sjelfwe Christierns tid hade Gustaf Wasa i början
swårt at upresa Dalkarlarne, af orsak, at intet ondt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
