Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bonden — är ej fredlyst, för Wärfwarns hand, af den
nyttiga förrättning, at skaffa hela Riket föda. Då
jag nu wisat at alle andre näringsfång löna sig
bättre än Jordbruket, så skal ju ofelbart fölgden
blifwa den, at de åkrar, som fordom swigtade under
rika skördar; skola sluteligen, med några glesa
Tistlar, i hwarje blåswäder, wifta och liksom warna alla
kommande från et så osällt näringsfång. Måtte
föreställningen af en så bedröflig syn göra djupaste
intryck hos den eller dem, som förmå hjelpa
Fosterlandets Jordbruk!!!
Det torde förefalla besynnerligt och mindre troligt,
at antalet på Qwinfolk skal wara lika inskränkt som
Karlarnes, då likwäl hwarken krig eller sjöfart
bidraga til könets förminskning. Men Bondeståndets
sammansmältning i wåra tider och den swårighet,
som upkommit, at ingå giftermål, har gjort, at
Qwinfolken, så snart de ärnått en wiss ålder och icke
blifwit gifta, hafwa de, antingen begifwit sig til
Städerne, eller begifwit sig öfwer Gräntsen til wåra
Grannar. Hwilken mängd Swenska Pigor finner
man icke i Pettersburg och Köpenhamn! En annan
orsak har äfwen bidragit til Bonde-Qwinfolkens
förminskning. Den war — fordne tiders lönnbränning.
Den werkstäldes af Qwinfolk wid de sumpigaste träsk
i de hårdaste årstider. Desse sökte då, at, från
Bränwins-pannan, som tätast, hämta wärma, mot
årstidens köld, som utifrån angrep. Denne nye
diet, som war owanlig för Qwinfolken, hwilka
lönnbränningen besörgde, gjorde, at Pigorne, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>