Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grus och Bondens egen Gård med Bränsle,
Timmer, Gärdsle, Stads- och Qwarn-resor? Hans Häst
härdar intet ut halfwa Wintern i klena foder-år.
När då händer at Hästen icke mera är gill på
Hållet; då wet först Bonden hwar han är hemma. Då
nödgas han leja, och ofta får han til sin
obarmhertige Granne betala en — til halfannan Riksdaler för
en enda Skjutsfärd.
Kunde icke Landet, liksom Städerne, få sina
egna Åkare och Hyrkutskar. Kunde icke de accordera
om Hållhästar med sådana Bönder, hwilkas
belägenhet och wilkor göra at de hafwa förmån af
Skjutsning. Men hwarföre skal skjutsningen wara et
twång en tunga på alt hwad Bonde heter?
Månne något twång ledsagar hundradetals dagliga
Bondehästar på Stockholms Packaretorg? Månne
Skjutshästar ändå tryta därstädes? Hittils har en för låg
Skjuts-Taxa gjort all Skjuts-ändring omöjelig. Nu
är detta Onda häfwet, sedan Allmogen, wid 1789
års Riksdag fick Taxan fördubblad.
Bland Lagens lyten är ofelbart Jordabalkens
Förbud emot Landsköp. Denne skrå-like
Författning, som äldste tiden antog til de Tyske
Köpmänners wälfägnad, då de kommo hit, för at, til egen
bergning befolka wåra Städer, som war tjenlig då,
har nu blifwit et stort hinder emot Jordbrukets
upkomst. England har den lyckan at icke äga detta
Lagfel. Och finner sig ganska wäl deraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
