Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denne Folkökning skulle deremot blifwa både hastig
och stor, i fall, här, som i England, all Herre-jord
finge Lagens tilstånd at blifwa med trygghet brukad
af Förpagtare.
Hwarest nu för tiden någon behållen Bonde fins
qwar här och där i Byarne, där Börds-rätten
hindrar honom öka sin egen Jord medelst köp, blir han
sittande nästan såsom wore han fastspikad. Ingen
odling får han göra af Utmarken, derest han icke kan
upwisa lika många dylika lägenheter som Grannar
finnas i Byen; af hwilka ingen mer än han förmår
eller will odla. Icke wågar han förpagta någon
större Herregård och där lägga ner den minsta
kostnad; ty osäkerheten i Contracter förbjuder honom
sådant. I England wore en sådan Bonde en
nyttig Farmer åt en Stadskär Adelsman. I Swerige
kan han icke blifwa annat än Bonde-Procentare.
Hwarföre får icke Arrende-rättigheten blifwa lika
stark som Inteknings-rätten? Hwarföre får den icke
åtfölja Jorden i hwad Ägares hand den än må
flyttas?
Bygnads-skyldigheten, som är så wäl grundad,
där Hemmans-delar äro så store at deras Skog tål
den, har blifwit både orimlig och onaturlig, där
Hemmansdelarne blifwit så smått klufne at de icke
tåla den. Den hindrar at en Åbo icke kan
arrendera lediga lotter i Byarne, såsom Enkors och
Faderlösas Jord, ty hwilken Arrendator står wäl ut, wid
et åttondedels Mantals bruk, med så mycken bygnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
