Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upmuntring än dem Jordbruket haft — Hög
Sädespris: Dyrt Hö; dyre Victualie-waror från
Ladugården. Ändå äro Åker och Äng wanskötte. Hwad
bewisar sådant? Jo oförmögenhet — wanmagt. Ty
hwem wille icke skaffa sig mycket Hö då det gäller
mera än 30 R:d. parmen — Mycken Boskap, då et
lispund färskt Kött icke säljes för mindre än 45
skillingar — Om man blott kunde.
Den Andre:
Man skyller på Climatet. Man har orätt.
Climatet är aldeles det samma som det war i Gustaf
Wasas tid. Men Sädes-ömnigheten är icke den
samme. Sädespriset war i Hans tid lågt — i wår tid
högt — och Säd tryter ändå. Kan wäl annat än
fjättrar på Jordbruket wara härtil orsaken?
Swenske Jordbrukaren har af Climatet större förmån än
någon Jordbrukare i hela werlden. Han har längre
arbetsdagar den årstid han sköter sin Jord.
Wintrarne göra hans jord mör och snösmältningen ger
jorden en werkelig fetma.
Den Tredje:
Man har trott, at Bonden icke wore nog
underrättad om Jordens rätta bruk. Man dömer sådant
af hans åkerskötsel. Men man märker icke at
Bonden gör netto så mycket han kan göra.
Skåda hans Häst! Skilgd från kött och märg,
hwarje Wår, af Hållskjutsen, stupar han på åkern för
redskapen i Sädestiman. Hwad odling kan Bonden
åstadkomma med sådan Häst? Och — kan han wäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
