Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är Jordbrukets förrättning at grundlägga, uphjelpa
och försörja Städerne. Rom och Constantinopel äro
store Städer. Men är Jordbruket deromkring
uphjelpt? Wisserliga icke. Det kan aldrig wisas sämre
på något ställe i Europa.
Det war 1773 års Åkerbruks Commission, som
föll på denna tanka. Et bewis, at Commissionens
Ledamöter icke kände fyllest sit ämne.
Den Sjette:
Man har trodt, at Frihet til Utskepning skulle
hjelpa Jordbruket. Ja, om 1:o wi hade
Spannemål at utskeppa och 2:o om något ställe i werlden
gafs, där Säden wore dyrare än hos oss. Men
hwilken utländsk Man skulle wäl wilja gifwa så
mycket för en Tunna Säd, som wi gifwa sjelfwe?
Man ropar — det war igenom Utskepningsfrihet,
som Henric VI:de upbragte Franska
Åkerbruket. Ja aldeles. Men hwad war orsaken? Jo då
Henric VI:de kom på Franska Thronen, war
Frankrike genom des långwariga inrikes krig bragt i så
stor brist på Mynt, at den Säd som Frankriket i
så bistra tider kunde aflämna, och hwars utförsel de
ständige krigsbehofwen förbudit, blef illa betald, emot
hwad den gälde hos Frankrikes Grannar. En
utskepnings rättighet kunde ju ej annat än komma et
sådant Sädespris til hjelp. Och båtnaden, som
härigenom tilflöt Landtmännerne, ökade deras flit,
hwaraf ömnighet blef fölgden. Men det hände
framdeles i Frankrike som det skedde här i Swerige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
