Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 2. Det äldsta Sweawäldets särskilta folkgrenar och förnämsta orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med Upsala. Wid Lögareii, heter d^6), tog Odei^fig bo-
stad, der som nu kallas Foin-Sigtuna, uppbygde ett mycket
stort gudahuss och offrade e^ter Asarness sed7). Men hwad
wi sagt om Sturlesonss berättelse angående Upsala, måste ock
gälla om den angående Sigtuna8). Wi anmärka dessutom,
hanss Monun^euta, i hwilka Caroli exeerpter äro intagne. De fenare
hafwa icke blifwit satta i fråga i Scr. re^. Suecicarun^. Ifr äfwen
O. Celfinss, S. .R. Kyr^historia, 1. f. 40, der faken omtalass wid-
lyftigare än den förtjenar. Sjelfwa namnet upsala är på det an-
förda stället af Script. rer. S^c. ntan twifwel riktigt förklaradt.
6) Yngl. S. e. 4. ^
7) Ifr d. y. Cdda, Forn^ali, f. 15.
8) ur sina historiska eon^pendier tror sig en hwar fwensk skolgossfe weta,
att Sigtuna uppbyggdess af och benämnass efter Oden, hwarss
egent-liga namn war Sigge Fridulfsoi^. Det kan wara mödan wärdt att
efterfe, hnru denna nnn^era häfdwunna ntening uppkommit. De
eddi-ska fångerna weta intet om Oden fåfom också kallad Sigge. Bland
Odenss tillnann^ sknness wäl ett eller annat eompositnm, hwari Sigr
(seger) såsom stamord ingått, men Sigge kallass l^an ingenftädess.
Icke heller anförer den yngre Cddan detta namn såsom tillhörigt^
^ Oden, men den gifwer h^onom deremot en son wid namn Sigge,
som blef konung^ öfwer Franken och Bolfungarness stamfader (d. y.
Cdda; Formali, s. 14). Odinss fader är Fiarleif, ,,fom wi kalla
Fridleif" (l. e. f. 13). Om Sigtnna heter det ganska enkelt, att
Oden der walde fitt hnfwudfäte (f.^ 15. Likaledess i Yngl. S. e. 5).
Om något uppbyggande och benänmande är icke frågan. Cndast i en
eodex af den yngre Cddan omnämness något fådant ; men det kan så
mycket mera ansess för en oäkta tillsatss, som det är i motsägelse med
det öfriga, och utwecklar en särskilt åfigt afden fwenska konungaferien.
De äldf^a både danska och fwenska langfedgatal (i Script. rer.
Da-nic. och Suecic.) och bland dessfa det son^ sknness i det så kallade
Registrun^ Upsa1ieuse (ntg. af Benzeliuss i hanss Mouuu^euta och i
Scr. r. Su.) föl^a i sina nppgifter om de äldsta konnngarne Cddan
och Sturlefon. De hafwa fåledess wä^ en Inge, Neo^, (Neroch,
Niord), Froy och Fjolm; de sätta wäl också i spetsen för desssa en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
