Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 2. Det äldsta Sweawäldets särskilta folkgrenar och förnämsta orter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
så stark, att den kunde utbilda sig till härader; men hwar fa-
milj utgjorde, ännu mera än i det öfriga landet, ett samhälle
för fig fjelf, och särdeles gällde detta (såsom det ännu i dag
gäller) om hwarje by (hwarje socken). Nedom Iernberaland
war Wermland. Sturlesons berättelse om den swenska coloni,
som under Olof Trätäljas anförande der nedsatte sig, är wäl-
bekant8). Sturleson stödjer sig på Thiodolf, som i^9:de seklet
war hofskald hos Olof Trätäljas descendent i 7:de led. Be-
rättelsens trowärdighet är således någorlunda stadgad. Att
dock hela Wermland blott från denna coloni hade sin befolkning
är mindre sannolikt; de nästgränsande trakterna i Norge woro
åtminstone förut befolkade. Det samma torde ock warit för-
hållandet med Wermland, hwaraf Olofs coloni wäl blott inta-
git någon del. Wid Harald Hårfagers tid omtalas i Werm-
land en af dessa mäktiga, sjelfständiga bönder, hwilka blott
nordens historia har att uppwisa9). Är Sturlesons berättelse
sann, så bewisar den en icke obetydlig cultur i Wermland re-
dan wid medlet af 9:de seklet. I det 11:te omtalar Adam
från Bremen Wermlänningarne, ehuru l)anss ord om dem icke
äro alldeles klara10). Allt befästar oss i den slutsats, att
Wermlänningarne långt in i hedendomen woro till såsom en
egen swensk folkgren. - Landet nedom Wermland mellan We-
nern och de norrska wattnena kallades Markerna 1), ett namn
som icke ger oss anledning att tänka på mycken odling. Hwad
Sturleson derom berättar är ock derme^d i öfwerensstämmelse.
Genom Markerna gick wägen från Norge till Swerige. Då
Wermlandselfwerna eller kanske snarare Edaskog, Wenern och
8) Yngl S. e. 46, 47. Äfwen andra Isländare känna Olof Trätälja och
hans uppodlingar i Wermland. Jfr. Cigils S. c. 73.
9) Harald Hårf:ss S. c. 15. Jmf härmed Cigils S. c. 73, ff., der för-
hållandet under Håkan den godes tid berättas.
10) De situ D. p. 61. H. E. IlI. 17.
1) Ol Haraldff. S. c. 76, 92, 95, 96.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
