Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 4. De swenska folkstammarnes äldsta offentliga och enskilta lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den 3). Äfwen med slafwar handlades 6). Hwad som sjö-
wägen kom till de mera besökta marknadsplatserna (sådana
synas i Skandinavien hafwa warit Tunsberg, Kungelf, Hel-
singör, Lund, Kalmar, Upsala, Sigtuna o. a.), det uppköptes
antingen genast af bönderna sjelfwe, som infunnit sig wid mark-
naderna, eller fördes det kring landet af resande krämare 7) Så-
dana marknader woro i förening med tingen och offren utan
twifwel upphof till nordens städer 8). Tunsberg, Lund
och några andra omnämnas redan i 10:de seklet ; ännu tidigare
Upsala och kanske Sigtuna , såsom wi förut hafwa anfört. -
Den äldsta handeln i norden war sannolikt byteshandel: dock
hade de ädla metallerna, som tidigt kunna spåras i landet,
också tidigt ett slags character af penningar. De wägdes lik-
wäl förr än de räknades. Prägladt mynt fingo nordboarne
först på sina tåg till England, Walland och Tyskland. Sagor-
na äro fulla af berättelser om röfwade penningar. Att någon
egentlig myntning under hedniska tiden war försökt i norden,
kan swårligen bewisas 9).
3) Eigils saga, c. 17, 19. Om winet såsom det enda Odin förtär,
Grimnismal, ftr. 19. - Då det i den yngre Eddan (Förespr.,
§. 7.), heter att Niord (= Saturnus = Noach) lärde folket att
plantera wingårdar, är detta dels beroende af biblen , dels utan
all syftning på norden.
6) Olof Tryggw. S. c. 58. Laxdäla saga (Kbl^vn 1826), c. 12. Swarf-
dæla S. i Müllers Saga Bibl. I. f. 305.
7) Om dylika krämare på Island se Nials saga , c. 23. Hönse Thores
saga i Müllers Sagabibl. I. f. 78.
8) Germanerna i allmänhet hade ursprungligen inga fläder. Tacit.
de m. G. c. 15. Deras lefnadssätt på de stora gårdarne tillåto ock
inga sådana.
9)Ordet skilling (skillingr), som är gammalt (Thrynsqu. ftr.
32), betyder wäl icke nödwändigt ett prägladt mynt, utan förmod-
ligen blott ett afwägdt metallstycke. Äfwen ordet penning före-
kommer i de eddiska sångerna; Aegisdr.str. 40.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
