Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 4. De swenska folkstammarnes äldsta offentliga och enskilta lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grenen kunde finnas, äfwen som huru hofwets män skulle ut-
göra ett slags adel, som mer eller mindre skarpt war skild från
de öfriga medlemmarne af stammen. Ett sådant förhållande
fanns öfwerallt i norden, eller rättare, öfwerallt hos Germa-
nerna. I norden woro Tignarmännen skilda från Odalbön-
derna 1); och emellan tignarmännen war der åter skillnad 2).
Konungen war hufwudet för de ena så wäl som för de andra;
dock lefde han, såsom Sturleson berättar, i likhet med odal-
bönderna, och såsom den förnämste bland dessa, på sina går-
dar i häraderna 3), och bestrides dels der, och dels på sina
tåg genom stammens område, de angelägenheter, som honom
ålågo. Bland dessa war anförande i krig ett hufwudsakligt,
men, såsom wi strax skola höra, icke det enda. Öfwerallt i
Skandinavien finna wi en mängd konungafamiljer. Af dessa war dock
ingen ypperligare än Ynglingaslägten i Upsala 4). I och med
det samma som den af historien omtalas, omtalas den ock
1) Se den goda utwecklingen i Hallenbergs Anmärkningar till Lager-
bring, II. f. 129, f. Om det liknande förhållandet hos de egentli-
ge Germanerna, jfr pfister, Gefch. d. T. I. f. 160, 308. En poetiskt-
mythisk framställning af de tre hufwudsakliga folkklasserna i norden,
adel, odalbönder och trälar, äfwen som af dessas olika lefnadssätt,
sysselsättningar , namn m. m. innehålles i den sinnrika eddiska sån-
gen Rigsmal, som anses äldre än christendomen i norden.
2) I Norge göres mycket tidigt skillnad mellan Jarlar och Hersar.
En af de första landnamsmännen på Island war son af en Herfe.
Are Frode, Schedæ, p. 12. Jfr Biga Glums saga, c. 3. Eigils
saga c. 2. I Hyndluljod göres skillnad mellan Höldburna (födda af
Hölder, besutne bönder) och Hersburna, str. 10. - Om hoffederna
finnes åtskilligt i de isländska sagorna. Isländare, som ofta in-
funno fig wid hofwen, och der på ett eller annat sätt gjorde tjenst,
kunde derom lemna godt besked.
3)Olof den heliges saga, c. 30, ff. Jfr Yngl. S. c. 12, 29, 37
(om upsalakonungarnes gods). Olof den hel:s saga, c. 76.
4)Adamus Br. de s. D. p. 60.
Swenska kyrkans historia. ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
