Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 4. De swenska folkstammarnes äldsta offentliga och enskilta lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de kraftiga hjelpare åt den konung eller jarl, hwars tjenst de
antogo. Sedan de tröttnat wid detta lefnadssätt, hwilket förr
eller senare inträffade, wände de hem, ofta med betydliga skat-
ter ock) dyrbara waror, slogo ned sina bopålar i fädernejorden,
togo fig hustrur och lefde på fädernes wis. En mängd sådana
exempel äro bekanta från 9:de och 10:de seklerna. Nordiska sjö-
röfware wisade sig icke blott inom nordens egna haf, utan
äfwen i de franska, spanska och italienska wattnena 7), och deras
wigtighet isynnerhet i franska folkets häfder är tillräckligen be-
ka^nt. Alla utländska historieskrifware beklaga sig öfwer deras
wåld , och man kan icke tillfyllest beskrifwa allt det elände, som
deras grymheter förorsakade 8). De inländska seribenterna der-
emot, isynnerhet Islands sagoskrifware, jubilera öfwer sina stam-
förwanters segrar och byten. Intet af de nordiska länderna
underlät wäl att i stort antal utskicka dessa kämpar. Swenskar,
Danskar, Norrmän och inbyggare från alla öar i norden sin-
nas om hwarandra. Och intet haf war fredadt för deras besök.
Harald Hårfager i Norge satte sig med kraft, men utan att
fttll^otnligen lyckas , emot deras framfarande. De swenska strän-
derna påhelsades ofta. Christendomen gjorde äntligen slut på
detta barbari; ty att wikingatågen måste anses för ett sådant,
är å den ena sidan likså wisst, som å den andra, att de woro
icke mindre en förträfflig skola för tapperhet, krigsförfarenhet
3) De uppträdde till och med stundom inom den grekiske kejsarens
område och antogo, som bekant är, tjenst i hans hufwudstad. Dit
begåfwo de sig dock merendels landwägen genom Ryssland. Nord-
boar i Constantinopel omtalas i Biga Styrs saga (Müllers Sagab.
I. f. 41), Hejdarwiga sagan (s. st. s. 49), Nials saga, c. 82.
Hrafnkel Godes saga (Müller, l. c. f. I05) , Gretters saga (Müller,
f. 268). Om hela förhållandet jemför Hallenberg, Anm. till Lager-
bring. I1. f. 181 , ff. ^
8) Som bekant är hade man till och med i kyrkobönerna intagit ett
1ibera nos Domine a furore Nordmannorum!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
