Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 4. De swenska folkstammarnes äldsta offentliga och enskilta lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning och sålunda bilda större samhällen. Att dessa till en bör-
jan i norden och särskilt i Swerige warit ganska små, synes
wara asgjordt; längre ned än till det så kallade häradet wilja
wi likwäl icke sullfölja dem 1). Af detta såsom samhälle be-
traktadt woro alla besutna odalbönder jemngoda medlemmar,
och en hwar hade rätt att på häradets ting deltaga i häradets
angelägenheter. Såsom samhälle måste häradet haswa haft sin
styresman. I de äldsta tiderna förekomma sådana under namn
as konungar , och många af de personer med denna titel, som
Norges äldsta historia omtalar, hade näppligen ett större di-
ftriet att beherrska än ett härad. Då tingen tillika woro sam-
mankomster as religiös charaeter 2), sinna wilätt, huru tingens
eller häradernas föreståndare äfwen skulle erhålla en sådan 3).
Men så små sanlhällen som häraderna kunde ickelängehafwabe-
stånd jemte hwarandra. Deras famhällsnatur känner man ocksna-
rare genom slutsatser än genom en bestämdt uttalad historia.
Deremot har historien en bestämd kunskap om landskaper och
fylken, såsom slutna samhällen, med deras konungar, lagar,
1)Man har omtalat txedingar, fjerdingar, åttingar o. s. w. Dessa
hade kanske fnarare tillkommit genom en med öfwerläggning gjord
fördelning och klyfning, än de woro egentliga och urfpriingliga fam-
hällsbildningar. Detta war åtminskone förl^ållandet med Islands
fjerdingar, för hwilka, fåfom warande juridiskt-politiska organifatio-
ner, de n^era nationella häraderna kommo att förfwinna. Att äf-
wen i Swerige, fåfom öfwerallt, nationaliteten mäste wika för skats-
åtgärder, wifar den fenare historien.
2) De inwigdes genom offer. Biga Glums faga , c. 27. Eyrbyggia-
faga, c. I0. Ett färdeles märkligt ställe är Landn. b. s. 299. -
Redan frän mycket gamla tider tillbaka tillkännagafs tingets början
genom ringning. Nials faga , c. 124.
3) Pä Island fades de hafwa Godordet (Gndaordet, oraklet), och
kallades med anledning deraf Godordsmäi^. Ifr Nials faga , e. 108.
Biga Glnms faga, c. 1, jemte registret. Batnsd. faga, c. 16, 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
