- Project Runeberg -  Swenska kyrkans historia / Första bandet (8:de seklet - 1164) /
72

(1838-1866) [MARC] Author: Henrik Reuterdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 4. De swenska folkstammarnes äldsta offentliga och enskilta lif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

& ceruIei ocuIi, rutiIæ comæ, magna corpora & tantum
ad impetnm vaIida, återkomma^ öfwerallt i norden 1). De
woro kännetecknen på de fria, de ädla 2). Att dock skiftningar
äfwen hos^ dessa fkulle förekomma, förstås af sig sjelf : således
nämnas personer med mörkt och krusigt hår, hwilka dock san-
nolikt hörde till den äkta nordiska stammen 3). En annan
ftam war likwäl äfwen bekant, med mörk hud, swart hår, liten
och krokig wext, ^edplattad näsa och tjocka singrar: det war
trälarnes 4). Huru talrik denna war, weta wi icke; att alla
trälar tillhörde densamma, kan ickeheller bewisas, liksomwi icke
kunna sluta, att denna ftam endast utgjorde lemningar af gam-
la inbyggare i Skandinavien, som blifwit underkufwade af ger-
maniska ftammar. Den utnlärkta gestalt, sonl tillhörde den äktå
nordboraeen, utwecklades af lefnadssättet. Det fria lifwet, de
beständiga fejderna, sjölefnaden, arbete i skog och mark, måfte
utbilda lemmarne, giswa dem styrka och smidighet, samt grund-
lägga en beständig helsa. En sådan ägde ock nordbon, och af-
bröts den någon gång af en allwarsam sjukdom, så war man
dermed så litet bekant, att d^n ansågs för den wissa döden 3).
Nordboarne ägde för öfrigt icke blott helsa och physisk kraft,
utan ock kroppslig skönhet. Den berömntes hos män o^ch qwin-
nor. Till den man^iga räknas hög wext, klar hy, rak näsa,
ljusa och lisliga ögon, rosenfärgade kinder, ymnigt och gult^ hår6).
För qwinnan war det långa håret i synnerhet en utmärkt pryd^-
nad 7). I norden war qwinlig fkönhet icke mindre hänföran-

1)Ifr Ermoldi Nigelli beskrifning, Lib. 1V. Hos Perss, Monnm.
Germ. Hist. II. s. 501.

2)Rigsmal, str. 18, 31.

3)Nials S. c. 25. .Jfr Eigils S. e. 1, f. 3.

4) Rigsmal, skr. 8, 10.

3) Ifr aiimärkniiigen till Eigils S. c. 27, f. 126.

6) Nials S. c. 19. Ifr Yiigl. S. c. 4, 6.

7) Gunnl. Ormft. S. c. 4, s. 54.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swkyrhis/1/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free