Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 5. De swenska folkstammarnes äldsta religiösa lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa, på knerän ett ställe förekomma3)^ Man anser demhaf-
wa tillhört de högre werldarne, oeh i^ sådant fall är det för-
klarligt, hkkru de kunnat förglöknknas för de gudonkligheter, sonk
woro menkkiskorna likasom närmare och mera omedelbart inwer-
^de på dessas förhållanden. Rätt klara synas de aldrig,
åtminftone i de tider, som ligga inom historiens område, hafwa
wifat fi^g för f^lket^ menk^ngar, ock) att om dekn akktaga en i nky-
sterier fortplantad^ kunskap, dertill hafwa wi ingen tydlig akkled-
n^ng. - Muspelheims motsats är Niflheikn : det är beläget i
norr, är mörkrets och köldens werld, fankt ett tillhåll för fasor
ock) widunder. Såsonk en prikkkär werld, ehuru yngre än Mns-
pelheim, beskrifwes det wäl huswndsakligen afdekk yngreEddan,
hwilken uttryckligen förklarar det för den nionde i ordnikkgen ock)
5)Dwergen Alwis känner ej blott de nio werldar, utan ock alla deri
befiutliga wäfen. Alwism. str. 9. Blaud de olika beuämuiugar, fom
famme dwerg tillägger tiugen, brukas i^e defamma af Afar och de
högre makter (upregin). l. e. str. 11. Hos de fenare l^eter jor-
den lera eller dy, då denhos de öfriga l^ar ett åtn^inftoiie ej förakt-
ligt nami^. Jfr fti^. 21, 31. J Hymisquida, ftr. 3, skiljas de
heliga maktex (Giuregiu) fräu herrliga Gudax (mærir tifar).
Det äx bekaut att på en mäugd ftälleu i reut l^istoriska sagor (Ifr
^Sturles. Har. Hårf. S. e. 4. Watusdæla S. e. 37, 46. Jslauds
Landn. b. I. e. 9 I1I. e. 5.) soleus herre och skapare omtalas såsom
dyrkad af uordeus l^eduingar. Hos Saxo förekommer en till hälften
mythisk och till hälften deu l^istoriska fagowerldeu tillhörig hjelte, fom
med siua böuer auropar Universitatis Denm. L. V111. p. 165.
Om ock christna^ begrepp haft uägot iuskytaude på dessa ftällen, så
torde wäl dock något uti dem wara reut l^eduiskt, och begreppet om
en högre makt än Asamakten således icke alldeles fremmaude för nor-
den , ehwad mau uu m^d deuua högfta l^ar att täuka s^g eu poteu-
tierad Odin (Surtur) eller uågon ouänu^^d gudomlighet (Hyudla
wågar ej nännia deu). Ifr Hammerich , Ragiiaroksmythen , f.
12. ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
