Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 5. De swenska folkstammarnes äldsta religiösa lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nornorna haswa ett aktgiswande till tidens allmakr, således
en reslexiokk, atr tacka sör sin tillwaro? Härmed må wara
huru sokn helst, de olika förhållanden , i hwilka de på slera
ställen förekoknkna, låta oss icke betwifla det de allmänt erkän-
des såsom eonereta gudomswäsen, herrskande med oböjlig makt
öfwer menniskor och gudar 8).
Föreställningarne om Nornorna hänga noga tillsammans
med dekn onk asken Ygdrasill och alla dess tillhörigheter. Trä-
det går igenokn Nislheim, Iotunheim och Godheim. Det kan
således kallas werldens medelträd (Wölusp. 2, 42), det allt
närande (Wölusp. 51), det höga (s. st.), det yppersta bland
träd (Grinkn. 43), sjelswa kkrträdet (Korpas. 25). I Nisll^eim
gkkagas dess ena rot af werldekks och gudarnes fiende; i Iotun-
heim hwila wid den akkdra Iätteqwinnor, Thussar, Dödmän,
Dwergar och Swartalfer (Korpas. 25); der kkäknnes äfwen Iät-
ten Mimers källa såsonk wid Ygdrasill belägen (D. y. Eddan,
15, 16). I Godheim saknlas äntligen wid Ygdrasill Gudar
och Nornor till doms; i dess gk^annskap är Nornornas slott och
Norkkornas sjö och Urds källa, den heliga och klara, hwars wat-
ten stänkes på Ygdrasills lös, och håller trädet frifkt och grönt
under allt det lidakkde ^et måste uthärda (Griknnism. 31. sf.
jfr D. y. Edda l. e). Dessa uppgifter innehålla allt för mye-
ket eget och återkokkkkna alltsör osta med åtskilliga tillägg, som
här icke behöfwa anföras, att icke deras ikkkkehåll såsom något
ganska wäsentligt skulle hafwa ingått i serien as nordiska myther.
Den isrågawarande war sör ösrigt af den beskaffenhet, att den
mera måste hafwa warit ett föremål för de wettgirk^ges begrun-
dande än för folkets hyllning: fullständig bör man således knappt
8) Denchristiia fången Solarljod (str. 5I)känner Nornornas namn. Skal-
den Halfred låter deras dyrkan fly för Olof Tryggwafons christendoms-
nit. Ol. Tryggwasons s. Oldnord. Selsk:s uppl. c.170. Owinnor
fingo i Skaldestycken nämnas fom Nornor. Skalda, Sw. öfwerf. f.
117. Ännu Saxo wet att omtala tron på ödets gudinnor, L. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
