Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 5. De swenska folkstammarnes äldsta religiösa lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då wi hafwa näknt , att templet i Upsala war Swerige^
l^ufwudtempel ^0), då wi def^ntom anföra, att troligen hwarje
folkstam, hwarje folkgren hade, wid si^na marknads- och tikkgs-
platser 1), äfwen sina tempel, och då wi härtill^lägga, att i
Götaland (förknodeligen det westra) ett stort tempel kan spå-
ras2), så är detta allt hwad wi nked någokk större sannolikhet
kunna berätta angående de särskilta nationaltemplen i Swerige.
Genom granskande af åtskillkga ortnankn, som srån gamla tider
tillbaka ännu äro öfriga, genonk undersökande af de monumen-
ter, som ännu icke helt och hållet hafwa förswunnit, och genokn
fanklande och jemförande af de öfriga uppgister, som den swen-
ska chorographien kan förete, skulle möjligtwis någon större, åt-
minstone problematisk kunskap i detta hänseende wara atr win-
na 3). Så wigtig nu äswen en^ sådan kan wara, och så
önskwärdt det dertill hörande arbetet äswen måste anses, så af-
lägset är detta fråkk wåk^t näk^warande ändaknål. Wi måste alltså
åtnöja oss med det wi redakk hafwa anfört. Hwad de enskiltas
tenkpel i Swerige beträffar, så haswa wi derom icke egenrligen
10) Dess herrligl^et och rikdom omtalas af Adamus fråu Bremen, De s.
D. p. 61, 62. Om dess luud, dess källa o. m. d. må Adami fcholiast ^
jemföras. Dennes trowärdighet i allt är dock icke afgjord.
1) Att tiugen woro l)eliga, är redan förut aumärkt. Tiugsplatfer-
na woro förfedda med ett färskilt gärde (Weböud) , fom jusk
utgjorde gräufeu emellau det heli^ga och det profaua. Beftämda
uppgifter om tiiigeus hållaude wid offerftällen sknnas i Eyrb. Saga,
c. 4, 10; Laudn. 299, 300.
2) Ett gammalt offer wid Weuern, fåfom det dock fynes, i Wermlaud,
omtalar Yugl. S. c. 47, och kauske äfwen Thiodolfs Yugliugatal.
Om Götalauds tempel (ett ftört Thortempel, med hundrade gudar)
handlas beftämdt af Oddur ^unk i Ol.^ Tryggw. S. p. 59 (Ren-
h^elms uppl.). Kanske l^ar westgötaorten Gudhem fitt namn af heduagudar.
3) Augåeude allmäuua teiupel i Norge och på Island, och deras antal
skuuas data i Nials S. p. 274; Biga-Gl. S. p. 149, 153; Landn.
294, 300; Eigils S. p. 256, och a. sk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
