Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken. Allmän öfwersigt af Sweriges tillstånd i åttonde, nionde och tionde seklerna - 5. De swenska folkstammarnes äldsta religiösa lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erempel förekomma, huru sådana personers lik blifwir styckade
och på slera ställen höglagde 1). Öswer de^ döde höllos någon
gång hederstal2), och minnesstenar upprestes på högarne. Allt
detta wisar, att döden och de döda betraktades med en andakts-
full uppmärksamhet.
Wi hafwa sålunda fett, att wåra hedniska förfäder icke
woro utan gud, hwarken i begreppet och läran, eller ihandlin-
gen och lefwernet. Det will synas, som hade läran i sin ur-
sprungliga gestalt warit ädlare och renare än den blef det i sin
utwecklade. Liksom Asaliswer led nog mycker intrång as Iätte-
werlden, kan man wäl äfwen säga, arr Asaläran ganska betyd-
ligr orenades och fördunklades as de begrepp, som hade sitt ur-
sprung i en temligen rå superstition. Och inwerkade denna på
begrepper, så hade den ett icke mindrestorrinflytandepål^^^
och handling. Dessa skulle utan twifwel haf^^a warit mildare
och renare, sastän wisserligen icke srinkodigare eller starkare, i
fall de himmelska Asar sårt ensamme deröfwer herrska. Nu woro
Wätter och Fylgior, Alfer och Disor, sankt dessas beswärjare,
Trollmän och Wölor, nästan likså mäktige sokn Odin och Freya,
och det inses lätteligen, att häraf religiositeten icke skulle winna
i klarhet och ädel glans. Emedlertid fakins dock en bestämd
religiositet. Ekk botten war till, på hwilken både hela det hed-
niska lifwet war grundadt, och på hwilken den annalkande chri-
stendomen kunde bygga. Huru denna begagnade grundwalen,
hurudan byggnad derpå uppfördes, det skall blifwa föremåler
för wåra frankrida undersökningar. Den närwarande är slutad,
sedan wi rillagt några ord okn den sasther, som råddeide hed-
1) Halfd. Swartes S. e. 9.
2) Håkan d. godes S. c. 32. Hörer kanske hit ett uttryck i det första
qwädet om Br^ul^ilda, str. 34, att man fkulle bedja ^högfatt man
fällt sofwa^^? Ställetkan dock lätt härröra från christendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
