Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Den första från norra Tyskland till Swerige fortplantade christendomen. År 830—988 - 4. Ansgarius begifwer sig till Swerige. Blifwer efter sin återkomst erkebiskop i det nyinrättade stiftet Hamburg, under hwilket alla länderna norr om Elben skulle höra. Skickar från Hamburg missionärer till norden. Ansgarius å nyo i Swerige. Hans sista händelser och död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu möter oss en oförmodad underrättelse. Hos kejsar Lud-
wig fkola sändebud från Swerige hafwa infunnit fig, hwilka
bland andra ärenden äfwen för kejsaren framförde, att i deras
land många funnos, fom åstundade att annamn:a christendom,
att landers konung gerna skulle tillåta christna pres^er att inkom^
ma, ock^ att det berodde på kejsarens ädeln:od att öfwersända
fådana. Om det också är icke blott möjligt, utan äfwen fan-
nolikt, att de i handels- och wikingatåg widt farande Swen-
fkarne både ofta besökt de frankiska kufterna samt derstädes, och
wäl äfwen i England, fått kunskap om chr:stendom ock) chri-
sten gudsrjenft, om det likaledes är wisst, att^ Swenskarnes
namn war bekant för Frankerna under Ludwig den frommes
tid, så synes det dock mindre sannolikt, både att Swenskarne
sjelfwe genom en ordentlig beskickning skulle hafwa fordrat ck^rist-
na lärar^, och^ att Swenskarnes statsförhållanden under 8:de
och 9:de seklerna woro i den mån ordnade, att ordentliga be-
fkickningar ku::de affärdas och en:ottagas. Och hwad särskilt be-
skickningar mellan Franker ock^ Swenskar beträfsar, så stodo de
förra icke ens till närboende gern:aniska stammar, likasom icke till
de föga aslägsne Danskarne i ett sådant förhållande , att de
fritt kunde underhandla genom ömsesidiga legater: aldraminst
är detta att sörmoda om de wida aflägsnare och wisferli-
gen icke mindre wilda och otillgängliga Swenskarne. Någon
anledning att hos Ludwig den fromnte förmoda en fwensk be-
skickning gifwa icke ^eller de frankiska annalerne, som annars
äro temligen utförliga i tillkännagifwa:tdet af de gesantskap, som
infunno sig hos de f:^ankiska fursta:ue. Härmed må wara huru
det kan, man må åt Rin:berti berättelfe tillågna hwilken aue-
toritet som helst, så mycket må utan all betänklighet antagas,
att ett swenskt köpmans- eller wikingaskepp ankon:mit till någon
ort, der Ludwig uppehöll sig, att hufwudmannen blifwir bekant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
