Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Den första från norra Tyskland till Swerige fortplantade christendomen. År 830—988 - 4. Ansgarius begifwer sig till Swerige. Blifwer efter sin återkomst erkebiskop i det nyinrättade stiftet Hamburg, under hwilket alla länderna norr om Elben skulle höra. Skickar från Hamburg missionärer till norden. Ansgarius å nyo i Swerige. Hans sista händelser och död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Der kunde wara af intresse att weta, på hwilken wäg
Ansgarius inkom:nit i landet. Rin:bertns anförer derom intet.
Det är således w^l blott e:: gissning af Ada:nus, att Ansgarins
först begifwit f3333^g till Danmark och derifrån gått öfwer hafwet
(ka:tske öfwer sundet - transl^retavit) till Swerige. Rin:bert
berättar deremot att de resande n:idt på wägen stött på sjöröf-
ware (wikingar), hwilka till slut besegrat dem och fråntagit den:
skepp, gods, penni:tgar, till och med 40 böcker, som wo:^o äm-
nade till gndstjensten, äfwensom att de med möda kon:n:it till
land och undslytt. Härunder wäckte några as sällskapet fråga
om att återwända. Ansgari:ts satte sig deremot. "Hwad som
skulle hända honom öfwerlemnade han åt Guds wälbehag, n:eu
återgå wille ban ej, fö:^r än (^ud hade :tppe:tbarat hono:n, hu-
ruwida det gndoml:^ga ordet ännu fi^ck predikas för Swenskarne."
Under många swårigheter tillryggalades en ganska lång
wäg dels ti^l fots, och dels, då watten mötte (inter^acentia
maria), på fartyg. Uttrycken wisa, att berättaren icke haft
någon speeiel knnskap om wägen. Äntligen sramkon: man till
Swenskarnes hufwudhamn (ad portnm regniipsorun^), "hwil-
ken kallas Birka." Innan wi gå widare, wilja wi efte:fe hwad
som med någorlunda säkerhet kan a:itagas on: denna få ofta
nämda, men med så ntånga dunkelheter on:gifna ort. De ställen
hos de gamle, på hwilka Birka omtalas, äro längesedan :tpp-
sökta (jfr Langebek, Scr. rer. Dan. I. s. 444.7). Det wisar
sig af dessa att ordet :trsprungligen b^ott war bekanr för de
ryska missionärerna i Swerige. Ingen enda islänosk författare
nyttjar det; liksom ingen enda egentli^gt nordisk, med undantag
af Saro. Men hos Saro förekon:mer det i fan:manhang med
missionsunderrättelser (1^. ^. s. 190), hwaras man lätt slutar,
att också han erhållit det från n:issi^närer, om icke från den^
7) Till l)är uppräknade ställen kan läggas Eorbeierchröuikan i Wedekinds
Noten,1V. 392.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
