Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Andra Boken. Den första från norra Tyskland till Swerige fortplantade christendomen. År 830—988
- 4. Ansgarius begifwer sig till Swerige. Blifwer efter sin återkomst erkebiskop i det nyinrättade stiftet Hamburg, under hwilket alla länderna norr om Elben skulle höra. Skickar från Hamburg missionärer till norden. Ansgarius å nyo i Swerige. Hans sista händelser och död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fästades af kejserligt bref och påfliga bullor. Till sitt underhåll
och sin säkerhet erhöll Ansgarius det kejserliga godset Thurholt
i Franken (efter hwad man gissar Thourout, i det närwarande
Westflandern, mellan Brügge och Ypern). Han gick sjelf till
Rom och undfick pallium[1]. Med den erkebiskopliga
wärdigheten följde den af påflig legat. Den senare delade han dock
med Ebbo, hwilken såsom tillflyktsort fått Wellnau (nu
Münsterdorff wid Stör, nära Izehoe), och der fortsatte sitt arbete
för Nordalbingiens och det södra Danmarks omwändande[2].
[1]
Så synas Rimberti ord c. 13. wara att förklara: Ludovicus imp.
Ansgarium direxit ad sedem apostolicam etc. De tåla dock kanske
äfwen en annan förklaring. Den wedekindska chrönikan wet intet
om Ansgarii resa, men nämner blott de twenne legaterna. Den gamla
swenska öfwersättningen af Rimbert låter Ansgarius äfwen sjelf resa.
(S. r. S. II. p. 197). Det samma gäller om Gualdos paraphras,
ehuru deß ord äro dunklare (c. 30).
[2]
Chronologien för allt detta är icke fullkomligt bestämd. Om
Ansgarius först efter sin återkomst förordnades till erkebiskop, eller redan
förut dertill war utsedd, kan icke afgöras. Förordnandet sättes af
Corbeiere-annalerna hos Leibnitz till 831. Deremot till 834 af den
wedekindska chrönikan. Ej förr än 831, möjligtwis först 833, kan han
hafwa återkommit, utnämnandet må hafwa skett när som helst. Inwigandet
och bekräftandet kan ej sättas förr än år 834. Då det förra omtalas
i bekräftelsediplomerna, måste det hafwa föregått det senare, så wida
nemligen dessa diplomer äro äkta, hwilket icke är alldeles
otwifwelaktigt. Deras datum är 834, 35, 46 och 49. (Jfr. hwad förut är
anfördt, samt Liljegren, Diplom. Suec. N:o 2—5 och deßutom
Wedekind, Noten u. s. w. I. 53, 54. IV. 382). Att bland de folk, som
diplomerna uppräkna såsom tillhöriga den hamburgska diecesen,
åtskilliga icke kunna hafwa warit nämda i de äkta urkunderna, har Staphorst
och efter honom andra anmärkt. Det bekräftas af Dahlmanns critik,
hwilken äfwen ger stöd åt wår kunskap om Ebbos fortsatta
legatwerksamhet. Om Ebbos senare händelser se Adam. Br. p. 7. och Langeb.
Scr. r. D. I. p. 452.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/swkyrhis/1/0218.html
