Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken. Den första från norra Tyskland till Swerige fortplantade christendomen. År 830—988 - 6. Erkebiskoparne Unni och Adaldag. En stiftsreglering äger rum i Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Deremor skall, efter den för dessa tider utomordentligt wigtige
Dithmar från Merseburg ^), den danske konungen hafwa hetat
Cnut. I någon öfwerensftämmelse dermed heter det också i de
icke mindre wigtiga witikindiska annalerna ^), att den öfwer-
wunne hetat Nuba, och Wirikind berätrar tillika att det war i
anledning af ett anfall på Friserna, fom D^anskarne blefwo
angripne af Henrik. Söka wi upplysning i nordiska urkunder,
hwilka wid den i fråga warande tiden begynna att äga histo^
risk beskafsenhet, så finna wi att den rykrbare Gorm den gamle
just tillhör denna rid 4) , att han gjort sig till herre öfwer
hela Danmark och äswen öfwer den del deraf, som gränsade
inrill Henriks område, famr att äfwen nordiska skr^ftställare weta
omtala hans krig med Wende:^ och Sarer3). Det öfriga i
2) Hos Leibn. S^ R. B. ^^, 327.
3) Anna1. Witich. hos Meibom 1. 64^.
4) Den anachronism, hwartillStiirlefon och Gunlög munk göra sig skyl-
diga, då de läta Harald Hårfager taga fig Gorms bedrifter till en
förefyn, är af andra anmärki^. Gorm kan knappast wara liktidig med
Harald, mycket miudre äldre. Häraf uppkomma ännn ftörre twifwels-
mäl om riktigheten af de för Harald anförda genealogierna. Enligt desfa
skulle hans moder wara dotter af en (^)orms fwägerska. Deremot äro
Haralds ätlingar ej blott i ai^dra utan ock i tredje led tydligt famti-
digan^ed Gorms fon Harald Blätaud. Jfr g^^nealogierna hos Sturleson
och Giuilög munk. Den seiiare har icke warfeblifwit en orimlighet i
fin egen chronologi. Han gör Gorm till famtidig nied Earl den tjocke
och Gorms fon Harald med Otto den tredje, oaktadt han wet, att d^r
mellan de båda tyska konungarnes regering låg en tidrynid af 94 år. Olof
Tryggw. f. Skalh. uppl. e. 80. 1. f. 82. Rafns nppl. e. 65.
3) Det isländska fragmeu^^et l^os Langebek, S.R. D. II. f. 281. Rafns
Fortids Sagaer, 1. 329. ^tt Gorm fäges wara den winuande, be-
tyder naturligtwis intet. Swen Äkesonlåter Gorm både anfallas och
besegras; men fegerwiimaren är icke Henri^, ntan hans efterträdare
Otto. Gorm fäges för öfrigt hafwa warit "^ir deses tantnmqne de1i-
tiis et crapn1is indnl^en^^ S. Ag^. l)os Laugeb. S. R. D. 1. 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
