Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 3. De borgliga tilldragelserna under Olof Skötkonung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ännu mindre senare än år 999. Sålunda woro alla de
tre nordiska konungarne i swågerlag n:ed hwarandra.
Men äfwen på denna tid kunde ej swågerlag förekomma
fientligheter. Efter Isländarnes utsagor 9), war det Sigrid
Storråda, fom anwä::de allt sitt bemödande för att uppägga
så wäl si:: man som sin son till fejd mot Olos Tryggwason.
Till fejden funnos dock äfwen andra anledningar. Genom Olof
Tryggwasons herrawäloe öfwer Norge hade Danmark förlo-
rat st^tr fordna inflytande på detta rike. Dertill war den gamla
mäktiga jarlafamiljen på Hlade förjagad från sitt land. Efter
Hakons död war hans son Erik den förnämste i denna fan:ilj.
Denne Erik hade slyktat från Norge, ::ppehållit sig ä:: på wi-
kingatåg, än i Swerige hos konung Olof, och än i Danmark
hos konung Swen. Sl::tligen fick han den senares dotter Gy-
da tilläkta10). Det är sålunda begripligt att både Swen
och Erik med nöje skulle se Olofs fall. Det lyckades dem att
bringa på sin sida den swenske Olof Skötkonung. Mot den
norske konungen äro således Swerige, Danmark och ett stort
antal mäktiga och tappra slyktingar från Norge sörbundna. De
begagna sig af ett tåg, som Olof Tryggwason företager till
Wenden. Det ryktbara slaget wid Swold hålles, hwilket är
fullkomligen hon:eriskt beskrifwet af Isländarne 1). Det slutas
med de förbundnes seger och Olof Tryggwasons fall. De
^) Stiirl. Ol. Tr. S. e. 116. Oldskr. Selsk.uppl. af fammafaga e. 244,
der berättelfen är ännu utförligare. Efter Stnrlefon hade äfwen
Olofs gemål Thyra del i fientligheterna. Ol. Tr. S. c. 100 , 101.
10) Ol. Tryggw. S. Oldskr. Selsk. uppl. e. 109, 243. Sturl. Ol.
Tryggw. f. e. 57, 96, 97. I båda bearbetningarne af fagan anfö^
ras gamla oers till l)ändelferuas bestyrkaude.
1) Oldskr.^ Selsk. uppl. af Ol. Tr. S. c. 247 ff. Sti^rl. Ol Tr. S. c.
118 ff. Äfwen Saro (I^. X. p. I9I) känner ftriden, men nämuer ej skrids-
platfeu. Denna fättes åter af Adan^us in trajectn brevi Ba1tici maris
Ha1singbnrg, inqno1oc^ Se1and a Sconia possit videri.L. II. c. 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
