Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 4. Sweriges inre författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre än i återwinnandet af de landskap, som genom Olof
Tryggwasons fall hade kommit att tillhöra Swerige.
Sturleson berättar uttryckligen att Helsingar och Jemtar förblefwo
under Sweakonungens wälde, "så att Kölberget war gräns i norr
allt intill Finnmarken[1]." I öster kunna wi ingen annan gräns
uppgifwa än Östersjön. Wäl är det säkert, att swenska wäldet
sträckt sig på andra sidan om detta watten, likasom det
sedermera i långa tider der erkändes. Men i Olof Skötkonungs
tider kan det näppligen der spåras. Då den bekante
lagmannen Thorgny förebrår Olof, att han låter sina fordna
skattländer gå sig ur händerna[2], åsyftas icke otydligt länderna på
andra sidan Östersjön, och Sturleson låter Olofs egen dotter
uttryckligen tillkännagifwa, att dessa länder för Olof äro
förlorade[3]. Wi kunna således göra oss ett ungefärligt begrepp
om Sweriges landamären wid början af elfte århundradet. Huru
styrdes de folkstammar, som bodde inom de betecknade gränserna?
Det gamla förhållandet hade längesedan upphört, till följe
hwaraf hwarje härad, eller åtminstone hwarje landskap utgjorde
en egen stat och war i besittning af ett slags sjelfständighet. De
förut så talrika härads- och fylkeskonungarne woro förswunne ur
Swerige såsom ur Danmark, England och Norge. Efter
Sturleson, eller rättare efter Thiodolf af Hwine, war det
Ingiald Illråda som i Swerige gjorde slut på en mängd
småwälden, hwilka der såsom på andra ställen, der Germaner utgjorde
befolkningen, föregingo de större statsbildningarne. Men i och med
detsamma som dessa framträdde, wisade sig åtminstone en
begynnelse till det feodalförhållande, som är eget för de germaniska folken[4],
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
