Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 6. De hamburgska erkebiskoparnes werksamhet för nordens och särskilt för Sweriges christendom under denna tid - 7. Christendom från England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Unvans inwigning. Blef wår Thurgor wigd till biskop af Unvan,
så kan han icke wara den Thurgot, som war tillstädes wid Unvans
inwigning. Men någon annan biskop Thurgor inom det bremiska
erkestister hafwa wi icke funnir omnämd. Någon felaktigher eller
ofullständighet kan möjligtwis i uppgifterna sinnas och personeu
wara den samme. Länge efter Unvan kan han rill följe af
Adami yttrande icke hafwa lefwar.
Kejsar Henrik d^n 2:dre regerade till år 1024 och slurade
der fariska huset: erkebiskop Unvan asled 1029. Innan wi på
denna wäg gå widare, wända wi wår uppmärksamher till ett
annat rife, som på samma tid skickade christendom till norden.
England är detta rike. I England war wid den tid, om
hwilken wi handla, christendon:en redan gammal. Den hade äf-
wen i sina första århundraden framträngt längre än de romerska
wapnen 7), och i fjerde och femte seklerna war den britiska kyrkan
utbildad i likhet med den öfriga westerländska. Denna utbild-
ning afbröts genom de hedniska Anglosarernas ankomst, och icke
förr än dessa halftannat årl^undrade warit herrar oswer dess
södra delar, :tppreste sig åter en engelsk kyrka. Men då gick
byggnaden någorlnnda hastigt, och det drö^de ej länge, innan
alla de anglosariska staterna woro christna. Redan i första
hälsten as sjunde seklet hade England många b:^skopar och twenne
metropolitaner, den i Canterbury och den i York. Dessutom
f:tnnos stora och wäl anseoda kloster, mäktiga abboter och ett
elerus, son: hwarken i talrikhet, nit eller odling war underläg-
set det öfriga Europas. Wi erinra blott att män s^dana som
Beda, Aleuinoch Seotus Erigena, i 7:de och nästsöljande sekler-
na tillhörde den britanniska eller irländska kyrkan. Också konungar-
ne, de store och folket woro uppfyllde af nit. Det är fålunda
^) Britannornm inaccessa Romanis 1oca Christo vero snbdita är ett
ofta eiteradt yttrande af Tertullianus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
