Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 7. Christendom från England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konungen från England och sedermera i egenskap af hans hof-
biskop ledr honom i allt som angick christendomen 1 0)^ Islä:1^
darnes Ion Sigurd tor^e wäl wara den samme som Adami
Iohannes. Han säges hafwa warit den förnämste af bi^opar
och prester, som från England öfwergått rill Norge. Äfwen af
Adamus rillägges honom biskopsnamner1). Huruwida han
tillika angår Swerige, kan ännu icke undersökas. Snart efter
Olof Tryggwafon blef Olof Haraldson Norges konung. Då
den förre prifas endasr as Isländare och Norrmän, men deremor
äfwen för sin christendom lastas af Danskar och de författare,
hos hwilka ett danskt intresse gör sig gällande, således af Ada-
mus, Saro och andra, står den senare, hwars företräde dock
är mycker twifwelaktigr, högr i ära hos alla. Äfwen hos ho-
nom arbetade Engelsmän^ Isländarne omtala anförwanrer af
den förut nämde Sigurd, en ny Sig::rd2) och en Grimkil.
Ada:nus säger, att han ägde omkring si^g många biskopar och
prester från England, genom hwilkas erinringar och lärdomar
han helgade si^tr hjerta år Gud och höll sitt folk underdånigt 3).
geb. S. R. D. V. f. 318. Om han warit född as engelska föräl-
drar i England eller i Norge, är wid ett fådaut förhållande likgil^igt.
Det fenare är ingaluuda omöjligt.
10) Att hos konungar, för l)wilka christendom och christen kyrkas regeran-
de^är något uytt, audliga skola fiuuas anf^ällde, fom i angelägen-
heter ej blott af audlig utau äfwen af werldskig natur rådfrågas och åt-
lydas, och detta i fyui^erhet i en tid, då de audlige äro de euda bil-
dade , faller fig fä begripligt, att aualogier från andra håll ide der-
före behöfwa uppfökas. Emedlertid hafwa ockfå de gamla aitglosa-
riska konungarue sina hof- och l)usbif^opar. Ifr. Stäiidlii^, Kirchen-
gefch. v. Grossbrit. I. p. 66. Desfa blifwa federmera hofcaplaner.
l. c. p 191, 192.
1) H. E. I^^. e. 27. de sitn D. p. 64.
2) Halleuberg fynes icke skilja mellau de hos Jsläudarue mycket tydligt
ätskilda Sigurdarue. Jfr Halleub. L^um t. Lagerb. II. f.341 , 2.
^) H. E. 14. e. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
