Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 8. Den helige Sigfrids historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fremmande länder utwäljer han nämda landskap och ort till sirr
huswudsakliga uppehållställe, urgår derisrån rill de ställen, dir
han as si^n pligt kallas, men återkommer alltid till Weriö, ock^
förherrligar^ således detta ställe med sin predikan, sin helig-
her, sina under, och slutligen med sin död. As detta förhållan-
de ledes man lätt till den förmodan, att de nämda legendernas
uppkomsr är att söka inom Småland och wäl sannolikast i
Weriö, den äldsta hufwudorten för Smålands christendom. För
up^byggelfen ock^ gudstjenften i Weriö frifr och Weriö stad
kunna legenderna lämpligast sörmodas wara nedskrisne. I en
sådan förmodan bestyrkes :::an äswen ge::om ett bestämdt da-
tum. I en gammal förteckning öfwer de äldste biskoparne i
Weriö stift, hwilken afbrytes wid trettonde seklets slut, och kan-
ske sjelf är just widdenna tid författad 3), anmärkes, att under
tolfte året af biskop Iohan Erengislesons förwaltning, eller år
1205, blef den helige Sigsrids händelser skriftligen affattade.
Anmärkningen wore utan all mening, om icke den ställde asfat-
randet i något slags gemenskap med den omnämde biskopens stist.
Att händelserna blifwit upptecknade till stiftets uppbyggelse,
antingen af bifkopen sjelf eller på hans föranstaltande, will upp-
tecknaren utan twifwelhafwa tillkännagifwit. Wäl är deticke all-
deles afgjordt, att någon af wåra legender om Sigfrid är den
här omtalade skriften; men deremot är det mer än troligt, att
den senare utgör åtminstone grundwalen för de förra och i des-
sa erhållit den utförligare bearbetning, som de för det närwa-
rande äga. Äro dessa slutsatser riktiga, så hafwa wi tillika
en tidpuntt giswen, wid hwilken legenderna synas wara upp-
recknade. Äldre ä:: srån trettonde feklets början kunna de icke
skattas. Men redan denna ålder är icke obetydlig, antingen den
3) E. Benzelii aftryd och anmärkning i skutet af Wastowii Viti^. Det
begagnade manuferiptet, hwilket lär stnuas i ::pfala, är åimu icke af-
tryckt i Script. r. Snec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
