Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 8. Den helige Sigfrids historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
woro Olof Skötkonungs rådgifware. Att lärarne innehafwa de
olika presterliga grade:^:a, sörtjenar också atr anmärkas. Hwav
deras namn widkommer, få tänker man wid Unaman lärr på
den gamle Unni. Det är sörut nämdt, huru en Westgöraurkund
synes göra honom rill biskop i Westergötland näst efter Sigfrid.
Saro lemnar oafgjordt, om Unni eller Bernard döpt Olof Sköt-
konung 6).^ Der synes således atr gamla men förwirrade rra-
dirioner woro gängse om Unni. Kunna icke desfa äfwen haf-
wa gifwit wår Unaman och sålunda ock hans bröder sin rill-
waro? Härmed wilja wi ingalunda hafwa sagr, att icke Sig-
srid haft n:edarbetare. Det är icke blott möjligt, utan mycker
sannolikt, att sådana åtföljt honom, hwilka äfwen på kyrkans
språk hetat hans bröder eller söner; men det är o:n dessas an-
ral, namn, wärdighet m. m. somwi icke anse legenden innehålla
rillsörlitliga uppgifter.
Sedan Sigfrid någon rid predikar i Wärend, begaf han
sig derifrån, såsom legenderna berätta, sör att råka konung
Olof. Under hans frånwaro föröswades wåld mot de lärare,
som han qwarlemnat. Snålhet efter de dyrbarheter, hwilka
nyttjades wid gudsrjensten, skall dertill haswa warit den egent-
liga anledningen. Lärarne öfwerföllos hemligen och mördades;
deras hnfwud afskuros, lades i ett ämbaroch nedsänktes i Hel-
gafjön: kroppa:ne gömdes i skogen. Enligt en legend, som
har en annan predikant till hufwndsakligt sö:^emål7), skall mor-
det hafwa blifwit begånget på Gelboberg, öster om Weriö.
Ett n:anuseript af S. Sigfrids legend låter den, som utsändr
mördarena, heta Gröpe: i de andra är det djefwulen som upp-
gifwes såsom upphof till ogerningen. Då manuseripternas be-
skafsenhet icke ::oggrant är uppgifwen, är det fwårt att säga
6) Saro, I^. X. p. I90.
^) Hist. S. Davidis in S. r. S. I1. 1. p. 4(^9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
