Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken. Den från Tyskland inkommande christendomen i förening med christendom införd från England. År 980—1060 - 9. De sista hamburgska erkebiskoparnes werksamhet för Swerige under denna period
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biskoparne äfwen sör Swerige. Sedan den till biskop i Skara
ordinerade Thurgot af fpetälska aflidit i Bremen, ordinerar Li-
bentius en Godefchalk af Ramsola till hans efterträdare 3).
Samme Libentius emottager i Bremen en Sigfrid från Swerige,
förnimn:er af "honom, huru stora ting Herran dagligen uträtta-
de till hedningarnes on:wändelse," och återsänder honom rill
Swerige, för att fortsätta sin werksamhet 4). Wi haswa redan
sörut sökt art utreda detta ämne. Och under Alebrands biskops-
rid, som helt och hållet inträffar under det Anund war konung
i Swerige, anmärkes "christendomen hafwa blifwir widt utbredd
i detta land3)." Då både den fom anmärker detta, Adamus,
och hans fagesman, konung Swen Estrithson, rillhöra famma
rid och den senare under den nämde konungen en lång rid lef-
war i Swerige, är uppgiften fullkomligt tillförlirlig.
Efter Alebrand uppstiger Adalbert (Albert) på bremiska
erkebiskopsstolen. Hans namn är wigtigt ej blott i ett enskilr
stifts, utan i hela det tyska rikets historia. Han war af för-
näm sarisk börd, utrustad med stora naturgåfwor, aktad för err
oförwitligr lefwerne och berömd för frikostighet , werksamher,
lärdom och statsklokhet. Deremot woro stolthet och fåfänga
hans rådande fel. Då redan före hans tid det bremiska stifte^
icke blott förwärfwat sig stora rikedomar utan ock länder på
sariska hertigarnes bekostnad, och Adalbert wisade den bästa lust
och förmåga att söröka dessa besi^ttningar, kom han i delo med
dessa mäktiga surstar och erhöll dem till si^na afswurna siender.
För att så mycket bättre kunna göra dem motstånd, slöt han
sig till den af Sararne icke mycket älskade frankiske kejsaren och
blef en af Henrik den rredjes trognaste män. Han söljde den-
ne i Tyskland och Italien, på riksdagar och i fält, och war
3) Ad. Br. L. 11.
4) Ad. B. l. c.
3) Ad. B. Il. c. 54.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
