Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Boken. Christendomens och hedendomens strid. År 1060—1134 - 4. Christendom i Skåne. Biskopar i Lund. Denna stad erhåller en erkebiskop, under hwilken alla de nordiska staterna lyda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sinner Egino2). Men biskopen gjorde icke rillfyllest; han be-
hösde wara omgtfwen af ett presterskap, as pre^byteri och dia-
eoni. Det war icke swårr att erhålla sådana, e^ dast man hade
sysslor och dern:ed förenade inkomster att anwisa dem. Härpå
war Knut betänkt. Han utsärdade således d. 21 Maj 1085
det berömda patentet, hwarigenom "St. Laurentiikyrkan i Lund,
ehuru ännu icke särdig,^^ får såsom brudskänk försäkran om en
betydlig mängd fasti^heter i Skåne och på Seland, "på der
den beständigt må wara en brud till det lam, som borttager
werldens synder, en helig brud till den helige, en obesläckad till
den obesläckade, en wärdig till den wärdige." Öswer den som
rubbar den konungsliga st:ftelsen lyses kyrkans förbannelse. De
åberopade wittnena äro till en del kända personer. Fastighe-
rerna kunna till största delen ännu esterwisas. Breswer är ur-
särdadt i den bekanta tyska eanzlistylen. Allting talar sör dess
äkthet. Originaler med si^tt sigill war ännn wid börjanaf17:de
seklet i förwar hos Lunds domeapitel 3). Sedan har det för-
swunnit. Men en urgammal eopia, säkert föga yngre än ori-
ginalet, sinnes i det lundensiska neerologium. Äfwen andra
eopior hafwa blifwit gjorda, och på mer än ett ställe är urkun-
den aftryckt4), liksöm flera undersökningar derom blifwir anställ^
da3). Urkunden är wäl den äldsta nordiska urkund somsinnes.
Den kastar ett mycker wigtigr ljus öfwer de sörsra kyrkliga
förhållanderne i Skåne och innehåller äfwen årskilliga underrär-
telser om de äldsta loealiteterna i detta landskap och på Seland.
Att den blifwit bibehållen är således rill stor båtnad sör den
historiska forskningen.
^ 2) l. e. f. 225. Omständigheteu bewifar, att man i affeende på tiden
för Eginos epifeopat ide fullt kan tro Sa^o. Se ofwan.
^) Magints Matthiæ, Episcop. Lnndens. series f. 17.
4) Hos Stobæus, Langebek, Bartholin, Sa^o. o. sk. a.
3) Desfa göra dock icke en ny öfwerflödig.^ En fådan skall möjligtwi^
framdeles i ett bihang till detta arbete blifwa meddelad.
Swenska kyrkans historia. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
