Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Boken. Christendomens och hedendomens strid. År 1060—1134 - 5. Christendom i Götalandet. Biskopar i Skara. Förhållandet i Östergötland och Småland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansågs wara förwarad, lät konungen det förblifwa i Kunghäll,
der han uppbyggt slott och kyrka, "på det att det fålunda öster-
ut wid riker gräns skulle wärja denna" n:ot de fi^enrliga hed-
ningarne. Der förklarades dock sör ett alltför stort wågspel,
att fålunda blottställa den stora helgedomen 8). Wi kunna wäl
häraf med wisshet sluta, att christendomen war wida längre hun-
nen i Norge än i det angränsande Westergötla::d. Efter en
sannolik tidräkning b^ef korskyrkan i Kunghäll inwigd år 1127.
Det är således icke långt före slntet af den ifrågawarande pe-
rioden, som christendomen har art kämpa med en mycket stark
hedendom i^^ Westergötland. Och dock war Westergötland det
landskap, i hwilke^ christendon:en war starkasr. Ester Aeilinus
känna wi med wisshet för wår period hwarken någon utnämd
ellernågon arbetande biskop derftädes. Wälhafwawiwiddengam-
la Westgötalagen en biskopslängd, som synes härstamma srån
inhemska minnen och anteckningar 9); men sör de äldsta ti-
derna är den knapt fullt tillförlitlig. Såsom sörste biskop sät-
ter den, enligt hwad sörut blifwit nämdt Sigfrid. Derefter en
Unni, Engelsman, hwilken till slut blef "stenad af folket, fom
nödigr wille antaga ch:^ften tro." Wi måste lemna derhän,
om denna uppgift hwilar på en sjelfständig rradition, hwilker
wäl icke är omöjligt, eller om den har sin npprinnelse srån nå-
gon oredig kunskap om den gamle bremiske erkebiskopen as det-
ta na:nn, som äswen predikade i Swerige. Ester Unni sättes
Astmuder. Han skall sörst hafwa upprättat biskopsstol i Skara
och der anslagit sastigher till kyrkan. Såson: en sådan näm-
nes Mildheden (nu Mildesmaden), som säges hafwa utgjort
8) Sturlefou, Sigurd Iorfalaf. S. e. 23.
9) I Schlyters och Eollins uppl. f. 304 ff. -^på denna längd sköder
skg helt och hållit begynnelfen af biskop Brynolf den tredjes rimchrö-
nika om Westgötabiskoparne (i Benzelii Monun^ent^^ f. 72) och fena-
re förteckningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
