Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Boken. Christendomens och hedendomens strid. År 1060—1134 - 6. Christendom i Swealandet. Predikanter i Södermanland, Westmanland, Upland och Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras källas 9). Wi försöka att ur dessa urkunder framleta
några underrättelser om de ämnen, som här undersökas. ^
Enligt legenden skall den helige Sigsrid hafwa fört med
sig till norden en Eugelsman wid namn Efril. Denne "hade
uppwurit som en oliv och en eypress, och föraktande werldens
lockelser öfwerlemnat sig åt kärleken rill Gud." Då lege^^^den
om Sigfrid icke hwila:^ på de aldratillförlitligaste grunder, wilja
wi icke fästa någon wigt wid den omständighet, att denna le-
gend icke känner någon sådan Sigsrids söljeslagare, hwilker
man wäl annars kunnat wänta, i fall uppgiften warit riktig.
Betänkligare är der deremot, att riden icke wäl passar rillsam-
man. Eskil kon:n:er betydligt senare. Uppgistens rikrigher
kan således wäl betwiflas. Tillförlitligaretordedet derem^^
ra att Eskil war Engelsman. Af Sigsrid fkall han hafwa
blifwit wigd till biskop "i No:danskog," och detta under ko-
nung Inges regering. Någon annan Inge, än den wi ofwan
kallar den äldre, kan ej wara i fråga. Denne regerade år
1066. Det är näppligen legendens mening, art Eskil warir
biskop i hela det land som kallades Nordanskog, d. ä. Swea-
land; den hänför hela hans werksamher rill Södermanland och
derinom war den wisserligen också inskränkt. Blott derutinnan är
alltså legenden fullt trowärdig, att Eskil mot slutet af elfte seklet war
en nitisk apostel i den nämda prowinsen. Som sådan omtalas
han ock, ej blott i en annan swensk legend 1 0), utan ock af en
gammal rrowärdig dansk sörfattare från början af tolfte sek-
let 1). Saken tåler således intet twiswelsn:ål. Äswen hos
Elnoth är Eskil Engelstnan. Och äswen enligt denne sörfat-
9) Hufwudskriften, I^^^^^^^a S:^i Eskil1i Episeopi et Martyris, i
Script. r. Suee. II. f. 389. Näst derefter de öfriga. I inledningar-
ne det erforderliga om skrifternas l)istoria.
10) St. Bothwids, i Scr. rer. Snec. II. f. 381.
1) Eluoth, i Script. rer. Dan. II. f. 331.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
