Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Boken. Christendomens och hedendomens strid. År 1060—1134 - 6. Christendom i Swealandet. Predikanter i Södermanland, Westmanland, Upland och Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beträffande tillståndet i Upland, de egentliga Swearnes
stamland, weta wi ej :nera ä:: hwad Adamus berättar oss och
wi k^^^nna sluta af det redan anförda. I Upland war redan
srån ålder Birka (Sigtuna) fäte för christendom; n:en denna
^om der i sörfall, då Westgöterna satte sig upp mot Swearne
och christna konungar sordrade ett sörkastande af hedendomen,
till hwilket de krastiga Swearne ännu icke kunde beqwäma sig.
Wi hafwa redan sett huru Olof Skötkonung afskydde Upland
för dess hedendoms skuld, och huru spänningen sortfor under de
följande konungarne af Stenkils slägt. ^En orsak härtill låg i
den retade nationaliteten; en annan skola wi strar sinna i Swe-
arnes kärlek till den gamla g::dstjensten ock) således i deras
obenägenhet för ck^ristei:domen. Wi anmfrka dock här, att efter
Olos Skötkonungs tid christne predikanter a^drig alldeles synas
hafwa felats i Swealand ock^ särskilt i Upland. Anund Iaeob
och Emund gammal stodo, så wida wi weta, i godt förhållan-
de till Upsala och Uplänningarne, men woro dock ck^ristne och
saknade wäl aldrig omkring sig christna predikanter. An^nd
skickade j+^ biskopar som sändebud till Bremen, och E:nund ha-
de åtminstone sin O^mund, om hwilken förr är taladt. Under
dennes och Stenkils tid kom Adalward till Swerige6). Det
war wäl den Adalward, som wi förut ^allat denäldre7). Han
hade föru^ warir deeanus i ett Bremerkloster. Af erkebiskop Adal-
berr affärdades han twenne gånger rill Swerige. Då han
der hade att skaffa med konungarne, låter det sig förmoda,
att han äfwen stått i någon beröring :ned de egentliga Swe-
arne. Men från dem wände han sig till "Wermländningar
och Skri+^efi^nnar." Han är således den Adalward, hwilken, så-
som wi ofwan hafwa sett, omtalas såsom en götisk biskop.
6) Adain B. H. E. 1I. e. 17.
7) Sä dömmer ock Lang^bek. Ifr noterna i S. r^ Dan. III. f. 248. ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
