Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde Boken. Christendomens och hedendomens strid. År 1060—1134 - 7. Det borgliga samhällets förhållande till den framträngande christendomen. Strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landsorterna. Till en början synas statens öfwerhufwud, ko-
nungarne, hafwa haft ett slags herrawälde öfwer striden.
Wi haswa i sörra boken sett huru Olof Skötkonung måste
dagtinga med de om sin tro oe^ sitt herrawälde ömtåliga Swe-
arne, antaga sin son Anund till medregent, och lemna Swe-
arne i ro, nöjd att sjels på de christnas wis få dyrka sii: Gud.
Anund synes hafwa warit Swearne kär och kunde kanske der-
igenom förekomma oredor. En:und lastas såsom dålig christen.
Antingen såson^ sådan, eller derföre atr han underlär allr zelo-
riskt omwändande, eller derföre atr han regerade helt korr, rye-
kas på hans rid swårare utbrott af striden hafwa utebliswit. Sten-
kil, hufwudman för ett nytt hus och derigenom också för de
christna Westgöterna, sy::es härigenom hafwa warit mycket ut-
fatt för sådana utbrott; men han förekom dem geno^n sin klok-
het. Wi hafwa härom ett par goda wittnesbörd. Det ena
är redan anfördt. Der utgöres af hans föreställning rill de
twenne nitiska biskoparne Adalward och Egino, som wille upp-
bränna det hedniska rempler i Upsala. Genom det att han
afwände detta, afwände han ock en uppenbar fejd mellan hed-
ningar och ck)ristne4). Härmed samn:anstämmer sörträffligt
hwad Herwarasagan berättar3), att "Stenkil låtit mång gam-
mal ordning stånda." Sämre gick det under Inge Stenkils-
sons rid. Också härom hafwa wi goda wittnesbörd srån olika
håll. På der anförda stället af Herwarasagan berättas, huru
"Swearne funno, att kung Inge mot dem bröt gammal lands-
lag," hwarföre de på ting ålade honom art anringen hålla wid
denna lag eller lemna konungadömet, hwarpå Inge swarade,
"att hau icke wille förkasta den tro, som rättasr war." Hwar-
på Inge mäfte wika och Swen, hans swåger, fom erbjöd si^g
att ofsra, blef tagen till konung; och "då f:^a:nleddes en häst på
^) Adam. B., De situ D. f. 61.
3) Sista eapitlet, mot skutet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
