Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Boken. Christendomen segrar och swensk kyrka erhåller fullständig utbildning. År 1134—1164 - 4. Den borgliga författningen i Swerige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifwit konung, sinna wi hos denne en Ulf Iarl. I påfwebref
nämnes han bredwid konungen och får särskilta påsliga helsnin-
gar 1 0). Äfwen i landskaperna l)ade wäl konungarne nu som
förr sina män, sina höfdingar, hwarigenom landskapen således
i wiss mån hade egenskap af konunga-län. Wi kunna sluta detta
deraf, att kon:tng Swerker erbjöd den danske Knut ett län i
Swerige, som skulle wara lika så indrägtigt, som den del af
Danmark, hwilken Knut ansåg tillhöra sig. Men wi kunna
näppligen tro att länsmännens makt i landskapen warit rätt be-
tydlig. Wi kunna ännu icke i Swerige spåra de adliga mag-
nater^ som i Tyskland woro så uton:ordentligt wigtiga personer,
och som äswen i Danmark, på hwilket Tyskland redan nu hade
ett stort inslytande, begynt att wisa sig. I Swerige haswa wi
redan i mycket äldre tider funnit hofmän, tignarmän, ett rudi-
ment till adel. Denna war ingalunda utdöd. Hwad kraft den
hade skall följande perioders historia wisa oss. Men under
Swerkers och Eriks tid betydde den icke mycker mor bönderna.
Likså litet betydde presterskapet. Det hade wisserligen, såsom
snart skall wisas, begynt att utbilda sig. Der war på wägen
till rikedom och oorgligt inslytande. Men det war ännu långt
isrån den punkt, som Tysklands, Englands och Frankrikes pre-
sterskap intog. Det hade, såsom wi nedansöre skola se, icke ens nårr
den, som tillhörde Danmarks. I Swerige gick allting långsa^^
mare. I Swerige sknlle först sedern:era, dock icke efter så lång
tid, (der presterskap börjat att utbilda sig, der hann det tem-
ligen snart samma fulländning, som det annorstädes ägde) pre-
sterna bliswa en makt, ett stånd och ^tt mycket betydande stånd
i staten. Ännu i n:edlet af tolfte århundradet har den swenska
staten blott ett egentligt stånd, böndernas.
10) Dip1. Snec. I. 61 , 71, 12, 86. Kanske menas samma ::lf i ett
annat diplom (Dip1om. Suec. 1. 74). ^arlen heter på latin öm-
fom du^^^ ömsom comes.
29^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
