- Project Runeberg -  Swenska kyrkans historia / Första bandet (8:de seklet - 1164) /
475

(1838-1866) [MARC] Author: Henrik Reuterdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Boken. Christendomen segrar och swensk kyrka erhåller fullständig utbildning. År 1134—1164 - 5. Den skånska kyrkan. Lunds erkestift och erkebiskopar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liga legaten uppräknas icke få danska, fwenska och norska bi^
^opar, som deltagit i mötet. Till och med från Feröarue war
en biskop tillstädes. Mötet synes sör sin tid haswa warit lysande^).

Då så år derester Lunds domkyrka skulle inwigas^^ (1145, d. 1

Sept.), war åter ett stort antal af biskopar och andra elerker
(in1^mmerosus cIerus) i Lund församladt. Dock nämnas äf-
wen lekmän, till och med bönder ^). Det war således wäl in-
tet egentligt eoneiliuin. En liknande samling war troligen den,
som år 1162 antog den förut omtalade kyrkolagen. Om ock
såwäl bönder som konungens män deri hade en berydlig del,
så war presterskap ^erwid utan twifwel också rillstädes. En
kyrkolag, till hwilken icke presrerskap medwerkat, kunde icke wänta
någon esterlesnad. Ester all sannolikhet hölls samma år (1162)
af den ofwan omnämde legaten Bernharv. ett möte i Schles-

wig, i hwilket dock Eskil icke kunde deltaga 7).

Huru Eskil från att wara Sweriges erkebiskop blef rill
titeln något mera, om ock till makt och inslytande något mindre,
nemligen Sweriges primas, skola wi nedanföre omtala, när wi
komn:a till swenska kyrkans särskilta angelägenheter.

Wi hafwa förut berättat, huru den stolte Fredrik af Ho-
henstaufen intagit Tysklands tron. Mer än en gång hade danfka
furstar under sina inbördes twister ta^git sin tillflykt till honom,
och Waldemar hade mot sina inhen:ska siender icke försmåtr
hjelp och understöd af Fredrik. Utom inhemska f^ender hade
Waldemar en utländsk i de nära boende Sararne och deras
rappre hertig Henrik Lejon. Dessa woro ock Fredriks fiender.
Således woro Fredrik och Waldemar naturliga wänner ock^
bundsförwanter. Härtill kon: ännu ett. Fredrik wille herrska,
utan intrång äfwen af de andlige. Dessas anspråk, betydligt
ökade under Lothars swaga regering, och ingalunda förminfkade

3) Hamsfort. l. e. 273.

6) Eskils diplom i Liljegrei^s DipI. Suec. I. 53.

7) Ifr Saro, p. 30I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swkyrhis/1/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free