Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Boken. Christendomen segrar och swensk kyrka erhåller fullständig utbildning. År 1134—1164 - 5. Den skånska kyrkan. Lunds erkestift och erkebiskopar - 6. Christendomen i Götalandet. Biskopar i Skara och Linköping. Tillståndet i Småland och på Gottland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
war han en srom och dock kraftfull biskop, en fådan kyrkans man,
som likafå litet uppofsrade det rena finnet fom kyrkans wigtiga
angelägenheter, en elerk sådan fom hans närmaste förtid och sam^
tid ägde slera, en Liemar afBren:en, en Otto af Bamberg, en
Be:nhard af Clairvaur. Han war, som Knytlingasagan kallar
honom 1 0), "en mäkrig höfding och slug n:an,^^ uppwuren i en
wild tid och bland ett ^^årdt och styfsint slägte, af hwilket han
således lätt kunnat lära både wåld och fö:flagenhet. Han be-
höfde desfa wäl, sör att icke sjelf för dem duka under. Af
christendomen och sin ställni:tg i kyrkan fördes han deremot till
nit och oförtruten werksamhet både för sin kyrkas särskilta och
för hela den chriftna kyrkans allmänna angelägenheter. I detta
hänseende kan han jentföras med de flefta andra biskopar
på samma tider. Att han icke stod efter dessa i sådan fromhet
och dygd^ som hans samtid mest aktade, n:åste man sl:lta
bland annar af hans nära sörhållande till Bernhard af Clair-
vaur. Han fö:^tjenar således wisserligen icke de skymford, hwilka äf-
wen bättre histo:ieskrifware tilldelat honom. Att han kunnar
wara bättre än han werkligen war, bewisar bäst hans efterman
Absalon; att han icke war det, är kanske mindre att tillräkna
honom sjelf än hans tid. Den historieskrisware , som noga öf-
werwäger alla tidssörhållanden, har i asfeende på personer fär-
re anledni+^^gar att lasta än att berömma.
^^
Swerige stod icke i den beröring med det södra Europa
fom Dann:ark, och fö:^nam således mindre af de rörelser som i
den ösriga we:^lden wisade sig. I Swerige såsom i Danmar^
förspordes wisserli^gen strid, men striden war hos oss n:era af-
söndrad, och hade icke den :lä:^a gemenskap med Enropas stri-
der, som Danmarks historia sranlwisar. Också Sweriges chri-
10) Danska öfwers. f. 311.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
