Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Boken. Christendomen segrar och swensk kyrka erhåller fullständig utbildning. År 1134—1164 - 8. De äldsta klosterinrättningar i Swerige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
örtdale^s öken,^^ det är rill Swerige. (^n from fwensk drotr-
ning have nemligen af Bernhard bcgärt munkar, och hennes
begåran bewiljades. Här uppgifwes wisserligen icke hwarkcn
drotrningens namn eller den ort, der de inko:nne Cistercienserna
singo uppslå sina helgedomar; men wi haswa wäl rätt att af
den andra urkunden sluta till detta. Wi skola strar sinna en
ytterligare öfwerensstämmelse. Wi anmärka endast här, att
wid år 1144 Swerkers förfta gemål Ulfhild näppligen än::u
kan hafwa lefwat. Wi åberopa i afseende härpå hwad förut
blifwit anfördt. Antingen har således hennes önskan förut blif-
wit fran:förv och sörsr omkring år 1144 kunnat efterkommas,
eller är Ulfhild förblandad med Swerkers andra gentål. Al-
wastra kloster bles s^ledes anlagdt i en skön nejd, wid Wet-
terns strand och wid foten af der he^rliga Omberget (i Toll-
stads socken af Lysings härad). De^ blef ett abbotsstift, "der
första," heter der, "få i Swerige, son: i Danmark^ Norge och
Tyskland 1 0)." Meningen är wål, atr de öfriga Cistereienser-
stiftelserna dittills styrdes af priorer, och icke, såfom Citeaur
ock) Clairwaur sjelfwe, af de förnämare abboterna^ ^ Såsom
abbot, men icke såsom den förste, utan den andre, nämnes en
Gerhard. Såsom den förste har man tänkt på en Roberr,
hwiken ungefär wid san:ma tid säges hafwa "från Swerige"
ingåtr i ett danskt Cistereienserkloster1). Wår Gerhard kan wäl
wara densamn:e, som omtalas i den nyss åberopade Cistereien-
serurkunden. Der heter att då Bernhard uppmanade sina mun-
^ar atr w^^nda sig till norden, men de sleste skälfde för dess wild-
het och köld, sk^ll Gerhard, "en yngling as god börd och af en
srom enfald," södd i Utrecht, hafwa, fåfom fordom Ansgarius,
med rårar i ögonen hegärt att få deltaga i christendomens ut-
10) ^angeb. IV. 459^
^) Sorö; jfr. I+^ihcr d^n^t, ^^n^sr^r. ^^^^n^^ i ^angeb^ ^. ^^ ^. I^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
