Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Boken. Christendomen segrar och swensk kyrka erhåller fullständig utbildning. År 1134—1164 - 9. Christendom fortplantas från norden. Erik den heliges korståg till Finland - 10. Swenska helgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n^an trodde stg weta om Erik och Henrik; den uttalades såle-
des af chronister och historieskrifware 7). Wi hafwa ingen an-
l^^dning att betwisla dess riktighet, ehuru wi ickekunna säga hwilka
särskilta punkter af Finland Erik och Henrik berörde 8) , eller
huru långwarig deras omwändelsewerksamhet war. Det be-
rättas blott att Erik, efter wunnen seger, samlade folket, gaf
dem fred, lät predika christen tro, döpa många, uppbygga kyr-
kor, och t+^llförordna prester; hwarefter han återbegaf sig rill
si^rt rike. Henrik qwarstannade , fortsatte arberer och belönades
derföre n:ed marryrdöden. Hans minne lär ännu qwarlefwa
i Finlands bygder^), ehuru det dröjde länge innan hans werk
der blef fulländadt.
Detta är hwad wi för de isrågawarande tiderna weta on1
::ordboars och särskilt om Swenskars korståg. Med korstågen
hade wallsärderna någon likhet. De woro, liksom de sörra,
medel att gifwa luft åt ett inneboende christendomsnit. Men
^e ingå ännu icke på något huswudsakligt sätt i Sweriges hi-
storia. Från Danmark, och särskilt srån Skåne, srån Norge,
srån sjelfwa Island befökte mången from wandringsman de he-
liga orterna, innan Swe:iskar dertill kände sig kallade. Detta
+hade wäl samma a:tledning, som wi så ofta sett gällande, nem-
ligen den något sena u:ognaden af swensk christendom. Längre
sram skola wi sinna Swenskarne äfwen i detta hänseende lika-
si^nnade med kyrkans öfriga medlemmar.
10.
I Swerige blef efter hand en gudstjenst rådande, som
wäl i intet hufwudsakligt skilde sig från gudstjensten i den öf-
7) Langeb. Scr. r. Dan. I. I76.
8) Gissningar derom pä etymologiska , som det syiies^ mycket skippriga
gruuder i A. Searins disputation de S. Henrico. Äbo 1748.
^) Jfr Searins nyf^nän^da disfertats och inledningarne till Eriks och Hen-
riks legender i S^r. rer. Suee.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
