- Project Runeberg -  Swenska kyrkans historia / Första bandet (8:de seklet - 1164) /
506

(1838-1866) [MARC] Author: Henrik Reuterdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Boken. Christendomen segrar och swensk kyrka erhåller fullständig utbildning. År 1134—1164 - 10. Swenska helgon - 11. En påflig legat organiserar kyrkangelägenheterna i norden. Organisationen för Swerige fullbordas derigenom att Swerige erhåller en egen erkebiskop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För sin fromhets skuld fick hon fiender. Då en hennes ansör-
wanr blef mördad as sina rjenare, beskyllades Helena atr hafwa^
del i ogerningen. På wägen till kyrkan i Göthened blef hon
försåtligen öfwerfallcu och mördades af sii:a fidnder. Hennes
död åtföljdes af under 3). Huru mycket som häraf är sant,
måste wi lemna der+hän. Wissare är derem^ot, att l)on ärades
bland helgonen. Messböckerna innehålla anwisningar till hennes
dyrkan och chrönikorna omtala att hon "år 1164 blef eanonise-
rad afpåfwen Alerander den tredje 6)." - Det återstår oss atr
säga, hwarföre wi wid derta år tills widare stanna, eller art
berätta de förhållanden, son:dåi wisst hänseende woro afslutade.

11.

Detkyrkliga band, som omslötnorden, hade tid efter anna:1^
blifwir alltsör löst. Så länge de nordiska folken icke woro an-
::at än råa barbarer, utan delaktighet i det europeiska samhälls-
förbnndet och den europeiska eulturen, kunde de få kyrkliga an-
gelägenheter , son: hos dem woro att besörja, u^n swårigl)et
fkötas af en tysk erkebiskop. Längre fram blef detta omöjligr^
Danskarne slöto si^g först till det europeiska stats- och kyrkosamhället^
För dem in+^rädde ock först behofwet af e:: på det fätt sjelfstän-
dig kyrklig ordning, som en sådan under medeltiden kunde fin-
nas. De skaffade sig sålunda sina biskopar och till slut äfwen
fin erkebiskop. Under denne blefwo de öfriga nordiska folken
ställde. För en tid gjorde detta rillfyllest. Men snarr be-
höfdes ytterligare förändringar. De chrisrne tilltogo. Kyr-
kornes antal ökades. Allr slere och slere elerker blefwo syssel-
satta, blefwo ou:nbärliga. Klosterstistelser uppstodo. Och
i^non: de olika landskapen - detta gällde särskilt i Swerige -
gjorde hufwudorter sig gällande, som genom sina kyrkor, sina

3) Så Wastovius Viti^ a^ni1. f. 70.
6) Script. r. Suec. I. 1. f. 51, 6^.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swkyrhis/1/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free