- Project Runeberg -  Oscar Levertin. En minnesteckning / Förra delen. Levnad /
47

(1914) [MARC] Author: Werner Söderhjelm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utmärkt söt.» Och några dagar senare berättar han
barnsligt om en missräkning, som han rönt i sin började
kärleksaffär : »Nu kommer ändock det tråkigaste. Kan du tänka
dig att E—a vill så gärna lära sig simma och har nu
fullständig simdräkt och föreslog mig att ock skaffa mig
en sådan och lära henne. Men föräldrarna ville icke (kanske
dock hopp finnes). Jag vill det gärna!!!! Vad säger du
om förslaget?» Kamraten svarar icke, och Oscar berättar
vidare: »Vad säger du, om jag skulle bli kär, vaba?
Jag tror du spådde rätt, men vi få välan se... E—a är
en ovanligt snäll och oskyldig flicka. Vad säger du
om simningen? Tyvärr får hon ej bada nu för sin hosta.»
Fem dagar senare: »Här är tråkigt i dag, ty E—a har farit,
solskenet är borta och blott skuggan kvar, som är tämligen
kylig. On revient toujours å ses premieres amours...»
Han skildrar en scen, som liknar ett frieri och fortsätter:
»Hon är mycket snäll, god, söt, älsklig, intagande och
trevlig, gudskelov är hon här om tisdag igen.» Sist säger
han, tydligen som svar på någon förebråelse av
vännen-»E—a är förtjusande, alla varningar äro som att slå vatten
på gåsen. Jag blir, är betagen.»

När det lider mot uppbrott, i augusti, skriver han
vemodigt: »Intet är beständigt och allra minst sommaren.
Det gäller att fatta tiden i de svallande lockarna, som
Tegnér säger... Hur jag skall kunna skilja mig från denna
förtjusande oas (med dess invånare n. b.) förstår jag ej.»

Följande sommar förde honom tillbaka till oasen, där
det är lika »skönt och trevligt» som förr, ehuru nu intet
nämnes om känslorna i det enda vänbrev, som finnes i
behåll från denna tid. Där talas i stället om litteratur.
Utom »Det förlorade manuskriptet» av Freytag har Levertin
läst »Pickwick-klubben», »ett episkt konstverk av första
rangen, flödande av godmodighet och frisk humor». Hans
litterära ambition har vaknat, han skulle så gärna deltaga
i årets tävling i Concordia, men ännu tänker han sig blott
en uppsats, önskande likväl, att någon måtte komma med
poesi, som skulle döda den i skolan uppburna falska
romantiken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swlevertin/1/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free