Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter dessa allmänna reflexioner följer skildringen av
några typer och situationer från kriget. Först en bragd
av »Krigskorrespondenten», vars person inledningsvis
karaktäriseras sålunda:
Han var en puckelryggig, svag student,
som stod i livet ensam ibland alla,
han aldrig någon moders famntag känt
och aldrig något hjärta sitt fått kalla.
Men tyst han strävade dag ut, dag in
och hade ändock knappast bröd för dagen,
men allt han bar med samma lugna sinn
och flitigt läste juridik och lagen.
Så bröt kriget ut, och han tvekade ej en minut att
gå med:
Det var som han den skröplighet ej känt,
som hindrade hans militära bana,
ty han tog tjänst som krigskorrespondent
och följde troget med sin danska fana.
Han är med i striderna och skriver flitiga rapporter,
fastän blod ofta bestänker papperet. En kväll rider han
över slagfältet:
Och dit han kom, där sista kampen stått
och danskarna måst taga till reträtten,
där härskade nu nöd och jämmer blott
och vapnen lågo strödda över slätten.
Han hör en klagande röst, det är en sårad soldat,
som ber honom taga ett brev till hans mor och lämna
honom att dö — preussarnas ryttare skola snart vara här.
Men korrespondenten, som icke har någon mor att leva
för, ger honom sin häst och stannar själv kvar för att
nedskjutas av fiender, och följande dag finner man hans
döda kropp med lugnt anlete och ett ljust leende över
dragen.
1 »Sergeanten berättar» ges en rätt livligt hållen,
fastän i mycket otymplig vers framskridande episod om en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
