Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu vilar den som en stor lysande boll där borta vid horisonten
och utsänder en bred dallrande strimma på sjön. Himlen, som
över vår hjässa är blå, djupt ultramarinblå, smälter och förtonar
först i matt indigofärg och övergår sedan i orange, men sjön har
ännu kvar sin skimrande blånad. Höjderna runt ikring sjön börja
insvepas i ett grått flor, man kan icke längre urskilja vinfälten och
skogsdungarna, konturerna börja försvinna och endast topparna
tindra och glänsa i ett skärt färgdis. Men där borta vid horisonten
kämpar solen en fruktlös, en fåfäng kamp med kvällsdunklet; den
lyser av alla krafter, och dock glider den småningom ned i vågorna
för att till sist i dödsryckningarna göra en sista ansträngning och
kasta en blodröd linje över vattnet, en linje, som liknar den
ut-sprutande blodströmmen från en åder. Slutligen försvinner även
den. Men ett matt sken på himlavalvet talar ännu om striden och
vittnar lik en elegi över en fallen hjälte om den dödes storhet.
Det kvällas. Sjön slumrar in, och en kyrkklocka i Clarens tonar i
fjärran, så är allt tyst och stilla. Berg och sjöar drömma i
aftonstunden.
Denna skiss är sedermera utarbetad — icke alltid till
sin fördel — och insatt i berättelsen »Dagsländor» i
samlingen »Småmynt».
Härmed avslutas anteckningarna för denna gång.
Genom breven till Hamberg erfara vi, att resan gått över
Geneve — »en välbyggd, behaglig plats» -— till Lyon,
Marseille, Nizza och Mentone. Livet och vimlet i de två
stora franska städerna imponerar starkt på Levertin. »Och
nu sitter jag i mitt rum i Pension du Nord (i Mentone)
och ser ut på trädgården, där rosor och astrar stå i blom,
där bredbladiga kaktéer växa invid höga feberträn och
citronens gullklot sticker av mot bladens dunkla krans.»
Längre bort skönjer man havet, i sina blåa flikar skymtar
det mellan träna. Det är härligt, och 20 grader varmt.
Läkaren har företagit en undersökning och givit gott hopp
om bättring: vänstra lungan är visserligen angripen, men
det är intet överhängande. — Huru plågad han dock själv
ständigt var av tanken på sin sjukdom och huru nedslagen
av alla levande exempel på tuberkulosens härjningar han
ständigt hade för ögonen, det ser man av alla de
lungsiktiga sjuklingar, vilka figurera i hans resebrev och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
