Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grad, ehuru jag för min del icke sätter ’Else’ över ’Garman
& Worse’ eller ’Arbeidsfolk’. Nog chargerar satiren ibland,
särskilt när konsuln möter Loppen på båren; onödigt är det
också att kopiera Ibsens ’Brand’, så att pastor Martens
säger precis detsamma som fogden i ’Brand’: Jag gör gott
inom mitt distrikt n. b. Har icke Else dessutom väl
starkt syskontycke med hjältinnan i Schandorphs
’Smaa-folk’? Julscenerna äro charmanta. Ibsens ’Qengangere’
är årets förnämsta nyhet. Det mest genialiska i
karaktärsteckning man läst av Ibsen. Tänk: ’Gengangere’ är ju ett
resonemangsdrama, där det som resoneras om är förflutet,
så mycket mera konst har det erfordrats för att giva pjäsen
dramatiskt liv. Om 20 år skall mycket i ’Gengangere’, som
nu anses stötande, icke oroa någon människa. Brandes
kallar ’Gengangere’ icke Ibsens största arbete, men hans
uppriktigaste, noblaste diktarhandling. Bååths nya dikter
äro ganska goda, utom de isländska nota bene; börjar han
nu att göthisera är det också slut med honom. Vad
tjänar det till att bråka med nedmultnade benrangel.
Drach-manns ’Vandenes Datter’ är en glänsande allegori, som
dock delar alla allegoriers öde att vara för dunkel och
fantastisk.»
Vi se, vilket starkt intryck »Gengangere» gjort på
Levertin. Hans anteckningar visa det än bättre. Det är,
såvitt jag kan se, det enda han skriver ner om litteratur i
de små häftena, där han inför sina dikter och reflexioner.
Han säger:
En kvinnas lidande och villfarelser ur Balzacs »La femme å
trente ans» är något bland det märkligaste jag någonsin läst,
den gav mig klaven till Ibsens »Gengangere». — Icke är fru
ALving någon figur, som framställes som ideal, utan tvärtom vill
Ibsen visa följderna av ett äktenskap ingånget utan kärlek. En
kvinna, som begått ett felsteg och därefter lidit såsom fru Alving
gjort, måste tala så om lagar och regler som hon gör. Det är
en njutning för henne att rasa mot de band, som (med hennes
eget begivande) berett hennes olycka. — Hon älskar Osvald icke
som barn av sitt äktenskap, men som barn av sin kärlek till
Manders. — Hon säger ju själv, att han har något prästerligt i
sitt väsende, och det vållar henne sorg när Manders är vida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
