Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är med anledning av denna kritik, som Geijerstam,
vilken icke förut känt dess författare, söker Levertins
personliga bekantskap.
Nästa häfte av tidskriften har åter ett bidrag av
Levertin: »Alexander Kielland. Några anmärkningar med
anledning av ’Gift’.»
Entusiastiskt skildras intrycket av Kiellands första
bok, dess omedelbarhet, dess övertygande klokhet, »ehuru
det icke var en sida, där det icke fanns något, som folk
av alla åldrar och åsikter måste applådera, var det knappast
någon, där icke något stod skrivet för oss, ’hommes de
maintenant’». Främst var det dock den överlägsna, glatta,
makalöst eleganta formen som bländade, denna form, som
kan förklaras endast genom långvarigt förarbete i det
tvsta, »såvida man icke ville taga sin tillflykt till den
numera med skäl mera misskrediterade hypotesen, att förf.
var en av dessa utvalda, vilka utan angivna lärospån kunna
handskas med språkmedlen som en skicklig biljardspelare
med sina bollar». 1 sin romancykel har Kielland lyckats
vida bättre än Zola, emedan han valt sig en blygsammare
och alltså lättare löst uppgift han har lyckats giva en
hel avspegling av nutida norskt liv. Han äger en stor
självständighet, en »distingerad individualitet», om ock
man kan finna spår av Ibsen och franska novellister. Han
är »icke feminin nog till sin natur för att t. ex. som
Jacobsen, Topsöe eller bröderna Goncourt, så obehindrat
det är en man möjligt, röra sig med kvinnohjärtats av fina
sensationer hemlighetsfullt hopspunna känslovävnad».
»Gift» är, såsom Brandes sagt om något annat verk, ej blott
en god bok, utan en god, en nobel gärning. — Hela
denna tio sidor långa, litet formlösa uppsats är en
substantiell studie över den norske författaren, de unga
svenska realisternas förebild i så mycket.
Vi ha sett, att Levertin i sin artikel om »Gengangere»
alldeles särskilt understryker dess frändskap med den
antika ödestragedin. De grekiska studierna togo just vid
denna tid huvudparten av hans intresse. Påskdagen 1884,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
