Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bilden första gången i Levertins diktning, ser han sig ligga
begraven djupt under jorden och frågar sig, varför döden
just uppsökt honom, som så gärna levat. Dikten, benämnd
»Opium», bör, trots några rätt utpräglat Levertinska
ansatser, synbarligen även den räknas till de tidigare från
denna period:
Hans nåd kalifen tar sitt varma bad
i rum där arabesker lustigt leka.
I sirat kar med doft av laktuk-blad
ren vattnets lena floder honom smeka.
Med rökelsernas ångande spiral
essenser blanda sig i kostbart val.
Från vek och sordinerad mandolin
ett regn av toner strömma sammetslena.
Kalifens tanke höljs som i muslin,
i kroppen löses upp var hårdnad sena.
En väv av drömmar spinner härskarns själ
vid vattnets skvalp och silversträngars spel.
Bing, bång! Från klockstapeln på kyrkogård
det rings för dem, som livets lust fått mista.
Jag ligger under halvt förvittrad vård
och lyssnar huttrande uti min kista.
Ty svepningen är trådnött tunn och grå
och frostig käle här gör luften rå.
Jag död, som dock så älskade mitt liv
med all min själs och allt mitt hjärtblods hetta,
som skrek till varje njutningsstund: o giv
mig mera must, du kan mig aldrig mätta.
Och feberhett jag famntog var minut,
som bortom den låg tomhet utan slut.
Ja, livet i sin rika, fulla höjd
jag gränslöst älskade —: blott ingen späkning! —
Bankettens glam och dryckesgillets fröjd,
och mjälla kvinnoarmars kärlekssmekning,
och färgers prakt och unga tankars glöd.
Och jag skall ligga här för evigt död!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
