Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jacobsen i samma årgång: Vi sörja fränden, som det
förunnats föra hela släktets talan, vännen, som lärt oss
alla, förklararen i den nordiska litteraturen. Hans
pessimism är som Turgenjews ett stilla vemod, en tungsint
resignation, som i medvetandet av livets elände ödmjukt
böjer huvudet och råder att tålmodigt arbeta med de
faktorer livet erbjuder. Han är därför ock den moderna
litteraturens främste stridsman för humanismen. Levertin
slutar med en patos, som man någon gång även senare
återfinner hos honom i liknande förbindelser: »Det finns
ett valspråk för livet, som synes mig totalt karaktärisera
den innersta nerven i J : s författarskap. Det är den store
glassliparens beryktade ord : N o n ludere, n o n 1 u g e r e,
sed intelligere. Det var J:s stora uppgift att lära,
att vi böra icke begabba, icke begråta, men begripa vara
medmänniskor. Du ljuger, Cassius, och du ljuger också du,
Asinius, om I påstån, att det finnes någon litterär mission,
som är skönare.»
Vidare anmäler han Zolas »Germinal», dröjande, som
alltid, vid en syntes av författarens hela alstring och
påpekande beröringspunkterna med Balzac. Den stora
strejkromanen synes honom icke i mängden av djupa
iakttagelser jämförlig med »L’Assommoir», men väl socialt
och i fråga om känslans styrka. Han beundrar det moderna
livets framställning hos Zola, han jämför hans utseende med
de andra franska naturalisternas: han liknar ingen av dem,
på hans breda, starka skuldror ser man, att han är den
naturalistiska litteraturens store demokrat1.
Slutligen förekommer i denna årgång av Levertins
hand en uppsats med titeln: »En beslagtagen roman. Några
anmärkningar om Hans Jægers Fra Kristiania Bohemen.»
Det hade ju väckt ett mycket stort uppseende, detta beslag,
1 Det är sällan man i dessa mogna, väl övervägda uppsatser
påminnes om deras författares ungdom, annat än i entusiasmen.
Ett sådant ställe finnes i denna anmälan av Zolas bok: »Liksom en
korsett kan sluta inom sig en värld av förtvivlade kvinnokänslor,
liksom träet i en Stradivarius kan gömma tonmassor av oändlig
sorg och kval, så omsluta pärmarna till ’Germinal’ tusendens röst,
klagan och förtvivlan, tusendes ångestfulla rop på förbättring.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
