Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
generationen omfattas. Där finnas troende, pessimister, positivister,
materialister, och främst och framför allt kanske anhängare av den
engelska evolutionsläran. Men det är ju likgiltigt; publiken fröjdar
sig över att få komma fram med den gamla goda och beprövade
etiketten: ateism, och det är ett ord, som än i dag verkar på många
som rött på tjurarna, om det också tyvärr i vår depraverade tid
icke längre kan driva folk att gripa till gatsten eller tutta på halm.
. . . Med vilken självdryg patenträtt på sanningen talas det icke
här och var om fritänkeriet i de moderna böckerna! Låter det
icke. som om det vore fråga om lättsinnigas snobbiga och puerila
övermod. Och dock är det ju i grund och botten för de allra flesta
något så fruktansvärt djupt och allvarligt, detta, att frångå de läror,
ens omgivning hyllar. . . Det är, att allt framgent behöva frukta
för något kallt och främmande i ens käras blickar, att i sårbar
överretning skönja en grämelsens eller det ovisa nitets gadd i de
alldagligaste replikerna kring aftonlampan, att alltjämt behöva bäva
för, att de tårar, som nyss avtorkats på ens moders kind, äro i
sorg fällda just för en själv. Och man bryter det lag, som man
växt upp i, osjälviskt, utan att vänta några fördelar — ty vilka
skulle det vara? — man utsätter sig för reaktionens
cernerings-försök, för skandalsjukans hundra förgiftade tungor, blott därför
att man — som Gjellerup så väl utlagt det i »Germannernes lærling»
- innerligt tror sig veta, att alla de trenne ringarna, som Nathan
talade om, äro efterlikningar av den fjärde och äkta, den fria
tankens ring, med vilket insegel ensamt det tusenåriga riket kan
grundas...
Men å andra sidan, är det icke nästan sorglustigt, att man
ännu i år, det nådens år 1886, på fullt allvar skall behöva försvara
sig mot ateismen som mot en nedsättande anklagelse. Står man
då där isolerad med sitt tvivel? Har då tidens högsta bildning
och vetenskap icke avgivit något votum i den eviga tvistefrågan?
A jo, och det svaret är tydligt nog i Mills, Littrés, Hæckels och
Moleschotts tidevarv.
Sublimiteten och hånet äro likgamla. Samtidigt med, att
människan först kom på den stora tanken att lyfta sitt anlete uppåt
och gå sin levnadsstig med blicken fäst på himlen, vaknade också
den tanken, att man med sådan kroppsställning lätt kunde riskera
att slinta och i ett dike spela en mindre eterisk figur. Det kan
gömma sig så mycket fruktbärande kritik bak Tersites-manteln,
och den största häcklaren, världen känt, var dock den, på vilkens
grav det inristades: »Han lärde det mänskliga snillet, att det borde
vara fritt. Han försvarade Calas, Sirven, La Barre och
Mont-bailli» . . .
. . . De unga äro icke några patrioter, heter det . . . De unga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
