Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dikta. Kort efter sin ankomst sänder han »På judiska
kyrkogården i Prag»: koncentrerad på fyra små strofer
måste den, säger han, vara »impeccabel» och är avsedd att
verka klassisk genom sin enkelhet; den »anspelar på de
ortodoxa judarnas bruk att lägga en liten sten på judiska
gravar som äresbetygelser».1 Några veckor senare sänder
han »en liten, liten vårvisa om Marie bebådelse,
som jag tror är bland det bästa jag gjort».1 2 I Julkvällen
publicerar han »En gammal nyårsvisa», och i Jul »Florez
och Blanzeflor» samt i Svea åter fem dikter, alla sedermera
intagna i »Legender och visor», nämligen: »Sommarkväll»
(skriven redan 1888), »Aftonrodnad» »Kung Liv och
drottning Död»), »Mellan skyar och berg», »Decembernatt»
(sedan »1 sorgens arm») och »Passionsnatt».
I den uppsats om Levertin i idun 1900, som redan
nämnts, ger Hjalmar Söderberg ett intressant vittnesbörd
om intrycket av dessa dikter på den ännu yngre
generationen :
Sedan minns jag en kväll i Uppsala. Det var i början av
december . . . Det regnade, så att man kunde bli galen, den hösten,
och med all Uppsalas smuts på galoscherna kom jag in på Gästis,
tog dem av mig och fann mitt bord och mina vänner. Vi talade
om böcker och vers . . . Ja, böcker och vers — vi hade inte mycket
att tala om i den vägen just då. Åttitalets glas var utrunnet, nittitalet
hade ännu inte riktigt börjat. Det var dödtid i litteraturen.
Strindbergs »I havsbandet» hade just kommit ut och var till hälften en
missräkning. Geijerstam hade skrivit något, som ingen av oss
brydde sig synnerligt om — hans aktier stodo vid den tiden långt
under pari. Heidenstam åter hade icke gjort något märkvärdigt
sedan »Vallfart och vandringsår», och den hade vi nu levt högt
på i tre år.
Kyparen kom med aftontidningarna; vi öppnade dem, vi sutto
tysta och läste. Plötsligt kom det liv i oss. Ty i var tidning stod
det ett poem, avtryckt ur någon julpublikation, och alla poemen
voro av Oscar Levertin. Jag bredde ut min tidning för min granne,
och vi läste tillsammans »Florez och Blanzeflor»:
När aftonrodnan sin rosenkorg tömde
i den flyende dagens spår o. s. v.
1 Brev till Schiick.
2 Brev till Heidenstam; det är »En gammal vårvisa».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
