Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men låtom oss hoppas . . . och människans förmåga av illusion är
gränslös . . .
Det skall bliva roligt att råkas igen och höra ditt
personliga omdöme över boken. Att du icke är synnerligt förtjust i
den, tror jag mig kunna läsa genom raderna. Av privata omdömen
tog Edv. Brandes mig på det ömma — genom att mycket berömma
bokens humanitet och dess »genombildade anda» — två
komplimenter, som jag naturligtvis var svag för! Nyfiken är jag på
G. af G:s åsikt.
1 Dagens nyheter skrev Hj. S(öderberg?) bl. a.: »Det är
en djupt tänkt och mångsidigt uppfattad skildring av några
betydelsefulla, om än icke helt och hållet lyckosamma år
av vårt kulturliv, bakslagens och missräkningarnas
smärtsamma år i slutet av 80-talet, då reaktionen började att
växa sig stark och framstegsentusiasmen veknade bort i
trötthet och missmod.» Han kallar det en rik bok, rik på
tankar och synpunkter. Tekniken är icke naturalismens,
det konstnärligt levande icke handlingen, utan
stämningarna. »Förf:s naturell har ett s m e r t e 1 i g t-s a n s e 1 i g t
drag, som i förening med en h. o. h. manlig vekhet
påminner om Jacobsen, på samma gång en ström av hetsig
energi i satsernas rytm osökt leder tankarna mot...
Strindberg.»
Den anonyme kritikern i Svenska dagbladet framhöll,
allt medan han gav ett stort erkännande åt boken, att
författaren ännu alltjämt var den »ensidige partimannen»,
»den gamle Adam», men medgav, att han tillerkände
motståndaren ärliga bevekelsegrunder. Emellertid var det för
Levertin ett axiom, att »det unga Sverige» hade rätt och
de andra orätt. Detta uppkallade Levertin till ett intressant
genmäle, däri han redogör för sin ståndpunkt:
. . . Det förefaller mig ofattligt, hur rec. kunnat få ett sådant
intryck av föreliggande arbete, med mindre än att han identifierat
förf. med bokens huvudperson, ett gammalt kritiskt schackdrag,
men som man dock kunnat hoppas slippa i ett fall, där den
diktade typens fanatism, ensidighet, ja abnormitet så uttryckligt
påpekas.
Att jag för min del i fråga om de litterära frågorna ingalunda
fasthåller något ensidigt partiprogram, torde med all önskvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
